Stig Dagerman beklagade en gång att han inte besatt ”skeptikerns väl dolda raseri”. Att vara skeptiker, rasande eller inte, blir allt viktigare inom näringslivet. Vi har många exempel på att omständigheterna inte är som man först tror eller att aktiviteterna får oväntade konsekvenser. Det finns öppen konkurrens och dolda agendor som innebär att planerna lätt stjälpes eller helt motsatt effekt. Skeptikern är den som kan peka ut dylika faror. Men skeptikern, visselblåsaren, sanningssägaren står ofta ensam och överröstad gentemot en grupp av ja-sägare, hycklare och allmänt inställsamma personer.

Inom företagsbesiktning (due diligence) ingår det i jobbet att vara skeptisk. Om uppgiften tas på allvar handlar det inte bara om att vara skeptiskt till information och informationslämnare, utan även till uppdragsgivare och dennes bevekelsegrunder. Det bör dock finnas en balans. En välartikulerad och fantasirik skeptiker kan ibland bli för framgångsrik; som när jag efter att ha utfört väl effektiv DD i flera dotcom-bolag i slutet av 90-talet av en kollega fick ett föga smickrande nom de guerre: ”dealbreaker’n”.

Det är inte bara vid riskprojekt som företagsförvärv det finns användning för professionella skeptiker. Även många andra beslutssituationer inom och mellan företag är komplicerade. Det finns många som har till uppdrag att vara skeptiska eller så ingår det i yrkesrollen, t.ex. advokater, revisorer, styrelseledamöter, företagsledare, investerare och aktieägare. Flera faktorer gör beslutssituationerna i affärssammanhang extra svåra, situationerna är:

• Osäkra,
• komplexa,
• dynamiska,
• temporära,
• antagonistiska, och
• det finns många alternativa beslut.

De ledningsorgan och beslutsfattare som sätts i en sådan situation har en stor utmaning, också eftersom grupperna själva ofta präglas av homogenitet, internpolitik, asymmetrisk information, hybris och andra skevheter. Det är därför skepticism är en viktig ingrediens i sunt företagande och i alla typer av organisationer. Endast skepticism kan motverka organisatoriska svagheter såsom grupptänk och konformism eller individbaserade kognitiva bias såsom haloeffekter (att låta en faktor prägla hela situationen), projicering (att utgå från att andra tänker som en själv) och apophenia (att se mönster där inga finns).

Om det är nyttigt med skeptiker, men de är sällsynta, kan man då odla fram dem som en form av rara orkidéer? Nej, är det intuitiva svaret. Det torde handla om en egenskap eller attityd hos en viss person; skeptikern är en person med ”integritet”. Det kan förvisso ligga någon sanning i detta, men i grunden handlar skepticism enligt mitt förmenande mer om att ha tillgång till och göra bruk av skeptikerns verktygslåda. Det är förtrogenheten med och erfarenheten av verktygen som gör en viss skeptiker vassare (dvs. jobbigare) än andra. Allmän motvallsighet är lätt att avfärda, men inför en välrustad rasande skeptiker tvingas de flesta till underkastelse eller åtminstone till eftertanke.

En arketypisk organisation som har uppenbara problem med grupptänk (ja faktiskt gav upphov till uttrycket) är militära organisationer. Med en motsägelsefull målsättning, hierarkisk uppbyggnad, tvivelaktig rekryteringsmetod och undertryckande av självständigt tänkande är militära organisationer särskilt sårbara för logiska felslut och slutenhet mot ny information. Det kan illustreras med en egen anekdot från Livgrenadjärregementet i Linköping under 80-talet där hyfsat rimliga frågor och förslag vanligtvis bemöttes med kommandot ”Utgå!”,”Utgå!” i allt gällare tonläge. Den moderna amerikanska och brittiska militären har dock tvingats till ett ödmjukare och mer systematiskt förhållningssätt till skepticism. De har för ändamålet utvecklat ett koncept som ser till att skeptiska förhållningssätt alltid inkorporeras vid planering av uppdrag. Konceptet kallas Red teaming vilket refererar till det röda laget som är i opposition till det egna (blå) laget. Riktlinjerna för ”rödlagarbete” hänvisar bland annat till skeptikerns analytiska verktygslåda, se exempelvis brittiska försvarsministeriets öppna handbok för rödlagarbete.

Med avstamp i rödlagarbete (tillsammans med analys inom företagsbesiktning och även kritiskt vetenskapligt tänkande) vill jag här skissera skeptikerns verktygslåda. En överblicksbild kan se ut som följer: Verktygslådan kan i min version delas in i fem verktygskategorier, som dock överlappar varandra.

1. Generella verktyg

Objektet för skeptikerns verktyg kan vara en rådande omständighet, ett fel, ett problem, ett projekt eller en plan. Vissa generella analysverktyg används ofta som en del av de övriga fyra kategorierna, men kan också tillämpas som självständiga verktyg. De generella verktygen kan karaktäriseras av att närmast förknippas grundläggande sunt förnuft och inte som avancerade analystekniker. Även dessa enkla verktyg har dock bra och dåliga tillämpningar. Det är bland annat följande verktyg:

• För/mot – lista faktorer som talar för och emot
• Jämförelse – identifiera jämförbara objekt och jämför deras egenskaper i relation till analysobjektets
• Matris – placera mätbara faktorer i två eller fler dimensioner
• Checklistor – stäm av föreliggande faktorer mot en lista av tidigare erfarenheter
• Triangulering – använd flera olika tekniker och hitta bryggor mellan resultaten

 

2. Diagnostiska verktyg

De diagnostiska analysteknikerna är generellt inriktade på att förstå objektet, att lära känna situationen. De diagnostiska teknikerna är nutidsorienterande. I grunden för teknikerna är att de är söker dela upp analysobjektet i mindre beståndsdelar för att tydliggöra och förenkla problemställningen (analysera kommer från grekiskan och betyder ’lösa upp’). Diagnostiska analysverktyg är bland andra:

• Grundantaganden – identifiera och utvärdera grundläggande (även dolda) antaganden
• Informationskvalitet – utvärdera informationsunderlagets fullständighet och giltighet
• Förändringsindikatorer – lista objektivt fastställbara tecken på förändrade förutsättningar
• Alternativa förklaringsmodeller – identifiera alternativa händelseförlopp och utvärdera varför de inte kommer att inträffa
• Känslighet – pröva vad som händer om enskilda parametrar förändras
• Intressenter – identifiera aktörerna och deras intressen, dvs. inflytande och utbyte

 

3. Kausala verktyg

De kausala analysteknikerna är inriktade mot att förklara vad som lett fram till den nuvarande situationen. Det är generellt sett svårt, ibland omöjligt, att objektivt och mätbart fastställa orsak – verkan vid komplexa sociala fenomen som entreprenörskap, företagande och näringsliv. Nuläge och framtid har dock alltid en historisk bakgrund och ett sammanhang, varför det är viktigt att bena upp de kausala sambanden kring omständigheten eller beslutet. Generella kausala analysverktyg är bland andra:

• Grundorsak (fiskbensdiagram) – identifiera och ordna de olika svaren på frågan ”Varför?”
• Tidlinje – ordna händelser som ägt rum för nuläget i tidsföljd
• Trend – identifiera nyckelfaktorer och deras historiska utveckling
• Incidentmodellering – kartlägg faktorer och mekanismer som kringgärdar en händelse
• Plan/utfall – identifiera de förändrade betingelser som lett till att ett utfall avvikit från plan

 

4. Explorativa verktyg

De explorativa analysteknikerna har till syfte att finna vägar från nuläget, ofta till en önskad framtid. Teknikerna är således kreativa och besvara frågor som t.ex. ”Hur uppnår vi våra mål?”, ”Vad leder oss från nuläget?” eller ”Hur bibehåller vi rådande situation?” Eftersom verktygen rör framtiden är de behäftade med stor osäkerhet.  Några verktyg är bland annat:

• Brainstorming – generera idéer förutsättningslös i grupp utan restriktioner, regler eller kritik
• Omvärld – utgå från omvärldsfaktorer (utanför-faktorer) och intressenter för att förstå möjligheter och hot
• Scenarier – arbeta fram olika alternativa scenarier som skiljer sig åt i grundförutsättningarna
• ”Bakåtsägelser” (backcasting) – utgår från att målsättningen inträffat och identifiera de faktorer som lett dit

 

5. Antagonistiska verktyg

De antagonistiska analysverktygen innebär att man tar en direkt motsatt ståndpunkt i förhållande till den plan eller projekt som ska sjösättas. De är destruktiva tekniker som medvetet försöker riva ner och ifrågasätta planen. Denna analysstrategi är starkt negativ och kräver en öppen organisationsmiljö och ett konstruktivt utförande. I många sammanhang kan den antagonistiske skeptikern använda sig av rollspel för att förmedla analysresultaten på ett tillgängligt sätt. Exempel på antagonistiska verktyg är bl.a:

• Djävulens advokat – en negativ tolkning och försvar för att grundläggande antaganden är felaktiga
• Lag A/ Lag B – en uppdelning i grupper (oavsett inställning) till försvar eller motstånd till objektet
• Stor konsekvens, låg sannolikhet – utgå från de faktorer som kan få stora konsekvenser men har låg sannollikhet faktiskt inträffar
• Tänk om? (What if?)– utgå från att olika händelser har inträffat och bedöm om projektet är hållbart i förhållande till de nya förutsättningarna

Skissen av skeptikerns verktygslåda ovan är förvisso primärt tänkt att bygga en grund för ”allmän företagsbesiktning” (dvs. en gemensam metodik för generell besiktning av företag, utan beaktande av speciella besiktningsformer eller målsättningar). Men skeptikerns verktygslåda är även till nytta för många andra roller och uppgifter. Styrelseledamöter behöver verktyg för att utföra sitt uppdrag som kravställare på och kontrollör av företagsledningen. Advokater och revisorer kan behöva en uppsättning generella lättbegripliga verktyg för att komplettera deras hävdvunna metodik, särskilt om uppdraget är nyskapande eller kommer få publik uppmärksamhet.

Som ett avslut värdig en rasande skeptiker får ett citat – motsägelsefullt, men i mina ögon hoppingivande – från en tyvärr bortglömd bok stå till tjänst:

“I believe in doubt. I believe in staying clear of believers.”