Bolagsstämman och vaccinationsbeviset

Standard

Regeringen och Folkhälsomyndigheten (FHM) har inför nya restriktioner från och med den 12 januari 2022 med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen Covid-19. Samtidigt är näringslivet på väg in säsongen för stora och små bolagsstämmor.

Formellt sker förändringar i förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 där regeringen beslutar kompletterande bestämmelser till lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

Med hänsyn till de nytillkomna restriktionerna och kopplat till att majoriteten av befolkningen vaccinerat sig samt etablering av en digital infrastruktur för vaccinationsbevis finns anledning att komplettera mina analyser och rekommendationer från 2020 (Covid-19 vs den svenska aktiebolagslagen).

Den tillfälliga lag för genomförande av bolagsstämmor har upphört gälla och kommer inte att förlängas. Läget är således att normal bolagsrätt gäller samtidigt som nya restriktioner införts och nya verktyg påbjuds. Här uppstår ett antal frågor:

1. Är de nya restriktionerna tillämpliga på bolagsstämmor?

Genom 11 § pandemilagen har regeringen fått utökade befogenheter att ingripa i även privata sammankomster. I förordningen har regeringen använt möjlighet och satt taket för privata sammankomster i lokaler för uthyrning sats till 50 personer.

FHM har dessutom hos regeringen hemställt om att sänka maximala deltagare antalet från 20 personer för privata sammankomster i uthyrningslokaler. Det är Länsstyrelselserna som utövar tillsyn över restriktionen.

Lagen kan användas till att införa begräsningar och vad gäller uthyrning av lokaler för privata sammankomster och tillställningar.

Det har dessutom FHM utfärdar föreskirifter och allmänna råd. Det krävs vaccinationsbevis om deltagarantalet är fler än 50 personer och dessutom ska det finnas minst ett 10 kvm utrymmer per person. Vaccinationsbeviset ska visas vid inpassage och kontrolleras av anordnaren. Med mässor avses inte själva lokalen utan det kommersiella innehållet att demonstrera och saluföra varor och tjänster. Det kan dock befaras att mässhallar kommer tillämpa gemensamma regler för all verksamhetet. Att har vaccinationsbevis för vissa uthyrningsändamål och inte för andra (beroende på typ av event) blir problematiskt för både personal och kunder.

De nya restriktionerna för privata sammankomster gäller alltså inte direkt aktiebolag som ska hålla bolagsstämma, men de uthyrare och anordnare av stämmor som aktiebolag normalt sett vänder sig till för att genomföra stämmorna är underkastade reglerna. Det är osannolikt att sådan företag och organisationer kommer att tillämpa andra regler och villkor för aktiebolagen bolagsstämmor. Indirekt kommer alltså aktiebolagen drabbas av restriktionerna när de ska genomföra sin lagstadgade skylidghet att hålla årsstämma.

2. Är vaccinationsbevis en bolagsrättslig ordningsfråga?

Genom Digg, myndigheten för digital förvaltning, har verifieringsverktyg för att kontrollera vaccinationsbevis som utfärdas av eHälsomyndigheten. Dokumenterade rutiner för kontroll av vaccinationsbevis ska tillämpas av arrangörer av offentliga sammankomster och tillställningar inomhus enligt av FHM (HSLF-FS 2021:87).

Aktieägare har en grundläggande rätt att delta på bolagsstämma (ABL 7:1 – 2). Aktieägare som är upptagna i aktieboken har rätt att närvara och delta. I avstämningsbolag är det en särskilt utskriven bolagstämmoaktiebok som visar ägarförhållanden och rösträttsregistreringar fyra bankdagar före stämman som visar vem som har rätt att delta. Ett aktiebolag kan dessutom kräva att aktieägare ska föranmäla sitt deltagande om det finns en sådan bestämmelse i bolagsordningen.

Upptagandet i aktieboken och eventuellt deltagarkort (bevis om föranmälan) är alltså de enda bolagsrättsliga kraven på legitimation för inträde på bolagsstämma.

Även andra än aktieägare kan släppas in eller stoppas på bolagsstämma. Frågor om närvaro ses vanligtvis som ordningsfrågor. En ordningsfråga på bolagstämmor är ett beslut som rör själva formerna för mötet och de praktiska förutsättningarna för att de deltagande ska kunna fatta sådana beslut. Det handlar till exempel utomståendes närvaro eller bild- och ljudupptagning på bolagsstämma. En ordningsfråga kan väckas utan att den varit aviserad i dagordningen och är därmed inte ett ärende. Närvaro av aktieägare och tillvaratagande av deras rättigheter på bolagsstämma är dock grundläggande delar av aktiebolagsrätten och kan inte vara en ordningsfråga. I princip kan inte ens en sjuk eller ”jobbig” aktieägare utestängas från stämman.

Mot bakgrund av aktiebolagslagens regler rörande aktieägarens rättigheter och bolagsstämmans former är det min uppfattning att ett aktiebolag inte kan påfordra vaccinationsbevis som för deltagande på bolagsstämma.

Vaccinationsbevis är inte bolagsrättslig legitimation. Det finns ingen bolagsrättslig möjlighet att hindra en aktieägare från att närvara på stämman även om hen inte uppvisar ett vaccinationsbevis. Det finns inte ens någon möjlighet att hindra en aktieägare som man känner till bär på smitta.

3. Vad är konsekvenserna av att stoppa aktieägare?

Ifall ett aktiebolag oavsett ovanstående skulle kontrollera vaccinationsbevis och stoppa aktieägare som inte är vaccinerade eller uppfyller andra förutsättningar för begränsad smittspridning uppstår frågan vilka bolagsrättsliga konsekvenser detta ger upphov till.

Stämmobeslut som inte tillkommit i behörig ordning eller på annat sätt strider mot aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen kan klandras. Rätten att klandra stämmobeslut tillkommer aktieägare, styrelsen, enskilda styrelseledamöter och den verkställande direktören. Klander ska väckas genom talan i allmän domstol inom tre månader från att besluten som fattas av stämman. Följden av klandertalan på grund av formella fel är vanligtvis att beslutet blir ogiltigt och måste tas om. Det kan även ge upphov till skadeståndsanspråk.

Beslut som är gravt felaktiga kan kan överklagas utan begränsning i tid. De utgör så kallade nulliteter. I ABL 7:51 räknas nullitetsfallen upp, bland annat att beslutet inte kan fattas ens av samtliga aktieägare eller avvikelser från kallelsereglerna. Att begära legitimation utöver de som regleras av aktiebolagslagen, antingen i kallelsen eller vid inpassage till stämman,

4. Så, vad gör vi nu?

Sammanfattningsvis så är situationen alltså följande:
1. Arrangörer av bolagsstämmor kommer troligtvis att kräva att vaccinationsbevis används av kunderna för arrangemanget och deltagarnas närvaro.
2. Aktiebolagslagen godkänner inte vaccinationsbevis som legitimation för aktieägarnas deltagande i bolagsstämman. Konsekvenserna av att stoppa aktieägare på sådan gund leder till att stämmobesluten blir ogiltiga och kan klandras utan tidsbegränsning.

Jag har tidigare beskrivit hur stämmor kan genomföras i enlighet med aktiebolagslagen utan de nu slopade lättnadsreglerna, men med hänsyn till den fortsatta smittspridningen i samhället. Se bland annat Covid-19 vs den svenska aktiebolagslagen.

I korthet är uppmaningen:

  • Använd om möjligt per capsulam-beslut.
  • Skjut upp årsstämman genom att utnyttja lagens tidsfrist om 6 månader. 
  • Begränsa stämmans omfattning till endast nödvändiga beslut och skjut upp andra beslut till en senare extrastämma. 
  • Hjälp aktieägarna att ta eget ansvar och begränsa sin närvaro med fullmakter. 
  • Utnyttja teknik för kommunikation och utsändning.
  • Poströstning och hybridstämmor kräver eftertanke kring likabehandling av aktieägarna.  

Omslagsbild: Sentidos Humanos (Unsplash).

Bolagsrättsliga julkalendern 2021

Standard

Här samlar jag alla luckorna i den bolagsrättsliga julkalendern 2021.

Julkalendern består av de 24 viktigaste sökorden i online-versionen av Rätt Bolagsrätt 2021 (Sanoma utbildning). Listan kompleteras dag för dag. 

 

 

LUCKA 24: Närståendetransaktioner

LUCKA 23: Sakutdelning

LUCKA 22: Efterutdelning

LUCKA 21: Formlös värdeöverföring

LUCKA 20: Kontrollbalansräkning

LUCKA 19: Aktieägartillskott

LUCKA 18: Bokslutskommuniké

LUCKA 17: Värdeöverföring

LUCKA 16: Konstituerande möte

LUCKA 15: Ledande befattningshavare

LUCKA 14: Kvittningsemission

LUCKA 13: Reglerad marknad

LUCKA 12: Revisors förtida avgång

LUCKA 11: Justerare

LUCKA 10: Försiktighetsregeln

LUCKA 9: Förvärvslåneförbudet

LUCKA 8: Revisionsberättelse

LUCKA 7: Koncern

LUCKA 6: Oberoende styrelseledamot

LUCKA 5: Reservfond

LUCKA 4: Majoritetsprincipen

LUCKA 3: Arbetsordning för styrelsen

LUCKA 2: Låneförbudet

LUCKA 1: Löpande förvaltning

Coronastämmolagens Good, Bad & Ugly

Standard

Även 2021 års stämmor präglas av corona-pandemin som gjort det riskfyllt med större privata sammankomster in persona. Sedan 15 april 2020 har vi dock en lag för att underlätta stämmor i olika associationer. Lagen har förlängts för att gälla till och med den 31 december 2021.

Det pågår ett arbete kring att utvärdera reglerna hos justitiedepartementet. I det följande ger jag oombedd några bidrag för en sådan analys.

Rekapitulation

”Coronastämmolagen” (lag (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor) ger fyra möjligheter till att genomföra stämmor med minskad smittorisk i aktiebolag:

  • Fullmaktsinsamling utan stöd i bolagsordning eller kallelse (2 §)
  • Poströstning utan stöd i bolagsordning eller kallelse (3 §)
  • ”Ortslös” stämma med elektroniskt deltagande och poströstning (14 §)
  • ”Ägarlös” stämma med enbart poströstning (20 §)

Det är styrelsen som får besluta om de olika typerna av stämmor enligt stämmounderlättandelagen.

  1. The Good

Det är hög tid för att reformera aktiebolagslagen för att underlätta olika former av digitala stämmor. ABL lider av att hålla kvar begrepp och tankegångar från en tid då massmöten endast kunde ske fysiskt. Inflytelserika ägargrupper har länge varit skeptiska till att reformera stämmofunktionen i aktiebolag genom att nyttja de elektroniska möjligheterna till att arrangera stämmor. Denna tvekan har troligtvis grundats i en rädsla för att minoritetsaktieägare (som de facto skulle utgöra majoritet om de mangrant närvarar på stämman) ska få ökad makt på bekostnad av kontrollaktieägarna.

Corona-lättnaderna har satt ett behövligt fokus på de avsevärda fördelarna som kan uppnås med digitaliserade stämmor. Det är inte bara virussäkerhet, miljöförbättringar och tidsbesparing som ligger i vågskålen utan även ett antal associationsrättsliga fördelar. Digitaliserade stämmor kan bidra till en ökad insyn, inflytande och förankring. Den associationsrättsliga styrningsmodellen bygger i grunden på en demokratisk maktfördelning och beslutsordning, vilken stärks i princip och i sak med medverkan från associationens samtliga medlemmar och andelsägare.

ABL kan äntligen kasta sin analoga black om foten!

Mer för/mot + juridik i olika typer av digitala bolagsstämmor här:https://sevenius.se/publikationer/digitala-bolagsstammor-i-coronakrisens-spar/
  1. The Bad

Men coronastämmolagen gör stora ingrepp i ABL.s associationsrättsliga bas. I varje paragraf förskjuts och fråntas rätten för aktieägarna att sätta bolagets konstitutionella spelregler. Styrelsen har fått än större makt över när och hur bolagets omnipotenta stämma ska göras hörd. Agenten väljer vilken kontroll principalen ska få. Förvisso har lagen tillkommit i trängt läge och för att snabbt lösa ett viralt problem, men det är tydligt att bolagets grundläggande balanser har rubbats ur sin jämnvikt på ett sätt som bara Berle & Means kunnat mardrömma om.

Lagen måste snarast möjligt upphävas. Bland andra följande infallsvinklar tydliggör farhågorna:

A. Den associationsrättsliga grundsatsen om likabehandling innebär att medlemmarna ska behandlas lika beträffande sina rättigheter och skyldigheter i associationen. Grundsatsen kommer för ABL:s vidkommande bland annat till uttryck i likhetsprincipen (ABL 4:1) och generalklausulerna (ABL 7:47 och 8:41). Undantag kan endast ges i form av lag eller bolagsordning.

Likabehandlingen är särskilt viktig vad gäller access till stämman. Att flera sätt för aktieägarna att delta i stämman arrangeras eller erbjuds av styrelsen ger i sig inget undantag från likabehandlingsprincipen. Hybrida stämmor är en mix av flera olika deltagandeformer vilka ställer stora krav på stämmoarrangören. Resonemanget att aktieägarna själva fritt får välja hur de vill delta och om de verkligen vill få sin röst hörd så får de pallra sig iväg till stämman är otillräckligt. Både deltagande på distans och in persona har fördelar och nackdelar. Det är inte god förvaltning om styrelsen helt sonika skjuter över beslutet om deltagandeform till aktieägaren, utan att försäkra sig om att deltagarna har rimliga rättigheter och förstår innebörden av beslutet. Aktieägaren har normalt sett inte tillräcklig information för att veta vilket deltagande som är mest fördelaktigt för hen. Valmöjligheter är bara bra för den som är in the know.

Oavsett vilket deltagande en aktieägare uppvisar – hen må vara fysiker (som deltar i egen hög person), avatar (som deltar digital), postis (som prickar fram sin röstning på ett postat formulär) eller soffis (soffliggare som stannar hemma och passivt strömmar stämman till sin skärm eller inte alls) – har de rätt till lika behandling som varje annan aktieägare från varje organ i bolaget. Det gäller inte bara den ekonomiska rätten utan även övriga aktierättigheter. I största möjliga utsträckning ska rättigheter och skyldigheter vara lika; ju fler former för stämmodeltagare desto mer komplicerad blir frågan om likabehandling.

B. En stämma är inte bara till för att fatta beslut i vissa lagfästa konstitutionella frågor hos associationen. Stämmans andra viktiga funktion är att utöva kontroll över ledningens fögderi. Till stor del är de strikta reglerna kring stämman en garanti för att kontroll kan och ska utövas. Externrevisorn är bara en kugge i detta kontrollmaskineri. Lagstiftaren har skapat flera latenta verktyg för aktieägarna att kontrollera bolagsledningen och smälla dem på fingrarna.

I aktieägarens kontroll av bolagsledningen sker när aktieägarna är samlade till det temporära bolagsorganet bolagsstämman. Två centrala delar av kontrollen är att ledningen är tvingad att inför aktieägarna avlämna rapport över sin förvaltning och att aktieägarna har rätt att avkräva ytterligare information. Om ledningen fallerat har en minoritet av aktieägarna rätt att kalla in ytterligare kontrollorgan som minoritetsrevisor, förtroenderevisor (lekmannarevisor) och särskild granskare.

Att hålla helt eller halvt digitala stämmor där ägarna inte har rätt att närvara och vars åsikter förpassas till ett poströsningsformulär hotar att detronisera stämmans kontrollfunktion. Bolagsledningen har inte någon som press att prestera tydlig information om inte aktieägarna är på plats eller måste föranmäla begäran om upplysningar (coronastämmolagen 23 §) eller förslag om minoritetsrevisor och särskild granskare (24 §). När de fundamentala kontrollverktygen ska aviseras i tid för kallelsen eller före stämman förfelar de sitt syfte.

C. I de stämmor som arrangeras utifrån coronastämmolagen uppstår ett ökat fokus på relationen mellan bolagsledningen som arrangör av stämman och styrelseordföranden med kansli som utförare av stämman. Bolagsledningen ska se till att förberedelserna är sådan att aktieägarnas rättigheter tillvaratas och att de kan tillvaratas under själva stämman; att formerna för stämmodeltagande är likvärdiga. Stämmoordföranden med kansli har till uppgift att se till att rättigheterna praktiskt tillvaratas så att alla aktieägare får tillfälle att använda de rättigheter enligt eget huvud – exempelvis röstning, förslag och frågor. Detta brukar inte föranleda problem med traditionella stämmor men det blir mer komplicerat när det finns flera olika typer av deltagande och aktieägarna grupperas. Det kan lätt uppstår fördelar för en grupp som inte en annan grupp erhållit, t.ex. rösta på ett förslag om särskild granskare som väcks på en ordinarie stämma.

Genom att skapa deltagandeformer som delvis kan ianspråktas parallellt (hybridstämmor) överförs en stor arbetsbörda på stämmoordföranden som får den grannlaga uppgiften att se till att alternativen är jämngoda i avseende på aktieägarnas rättigheter och delaktighet i samtliga delar. En aktieägare som deltar digitalt kan exempelvis har hur många biträden som helst och använda digitala verktyg för analys i realtid medan en fysisk deltagare är begränsad till maximalt två föranmälda biträden (ABL 7:5).

  1. The Ugly

Stämmorna under 2020 och 2021 har i stor utsträckning genomförts medelst poströstning utan närvaro av bolagsledningens huvudmän, aktieägarna. Det är en illa dold hemlighet att många bolagsledningar och kontrollaktieägare anser att stämman i stor utsträckning är ett nödvändigt ont. Relativt poänglöst och potentiellt riskfylld i ljuset av kontrollaktieägarens förment gunstiga ”ägarstyrning”. Det bekräftas genom att de flesta svenska börsbolag kontrolleras genom kombinationen av investmentbolag och röstvärdesdifferentiering, vilket medför en vanlig utväxling av kontrollaktieägarens kapital om 1:9.

Ett tydligt exempel på hur meningslösa årsstämmorna i Sverige faktiskt är var när H&M, med stort börsvärde och många aktieägare, snabbt anordnade en extra stämma för att ändra i bolagsordningen kort inför årsstämman eftersom man bokat en lokal utanför styrelsens säte enligt den gällande bolagsordningen. Kontrollaktieägaren kunde med egen röstmajoritet ändra bolagsordningen för bolaget så att den bokade lokalen i Solna kunde användas.

Med digitala bolagsstämmor finns stora risker för att minoritetsaktieägaren fryses ut (freeze-out) eller mörkas ut (white-out). Det förra begreppet innebär att inte minoriteten tillåts delta i beslutsfattandet eller få inflytande i bolaget. Det senare begreppet innebär att minoriteten snöförblindas; i överförd betydelse handlar det om att aktieägarna undanhålles vital information eller att bolagsledningen vinklar information till sin egen fördel.

Mot bakgrund av stämman som ”onödig” kan kombinationen av distans och digital bli ytterligare ett verktyg i att utöva praktisk kontroll över bolagsstämman på ett sätt som inte är föresatt i aktiebolagslagen.

Utro

Jo då, jag har idéer på hur sådana negativa konsekvenser av digitala stämmor kan lindras men de får anstå till ett annat tillfälle.


Omslagsfoto: Jusin Buisson, Unsplash