Även 2021 års stämmor präglas av corona-pandemin som gjort det riskfyllt med större privata sammankomster in persona. Sedan 15 april 2020 har vi dock en lag för att underlätta stämmor i olika associationer. Lagen har förlängts för att gälla till och med den 31 december 2021.
Det pågår ett arbete kring att utvärdera reglerna hos justitiedepartementet. I det följande ger jag oombedd några bidrag för en sådan analys.
Rekapitulation
”Coronastämmolagen” (lag (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor) ger fyra möjligheter till att genomföra stämmor med minskad smittorisk i aktiebolag:
- Fullmaktsinsamling utan stöd i bolagsordning eller kallelse (2 §)
- Poströstning utan stöd i bolagsordning eller kallelse (3 §)
- ”Ortslös” stämma med elektroniskt deltagande och poströstning (14 §)
- ”Ägarlös” stämma med enbart poströstning (20 §)
Det är styrelsen som får besluta om de olika typerna av stämmor enligt stämmounderlättandelagen.
- The Good
Det är hög tid för att reformera aktiebolagslagen för att underlätta olika former av digitala stämmor. ABL lider av att hålla kvar begrepp och tankegångar från en tid då massmöten endast kunde ske fysiskt. Inflytelserika ägargrupper har länge varit skeptiska till att reformera stämmofunktionen i aktiebolag genom att nyttja de elektroniska möjligheterna till att arrangera stämmor. Denna tvekan har troligtvis grundats i en rädsla för att minoritetsaktieägare (som de facto skulle utgöra majoritet om de mangrant närvarar på stämman) ska få ökad makt på bekostnad av kontrollaktieägarna.
Corona-lättnaderna har satt ett behövligt fokus på de avsevärda fördelarna som kan uppnås med digitaliserade stämmor. Det är inte bara virussäkerhet, miljöförbättringar och tidsbesparing som ligger i vågskålen utan även ett antal associationsrättsliga fördelar. Digitaliserade stämmor kan bidra till en ökad insyn, inflytande och förankring. Den associationsrättsliga styrningsmodellen bygger i grunden på en demokratisk maktfördelning och beslutsordning, vilken stärks i princip och i sak med medverkan från associationens samtliga medlemmar och andelsägare.
ABL kan äntligen kasta sin analoga black om foten!
- The Bad
Men coronastämmolagen gör stora ingrepp i ABL.s associationsrättsliga bas. I varje paragraf förskjuts och fråntas rätten för aktieägarna att sätta bolagets konstitutionella spelregler. Styrelsen har fått än större makt över när och hur bolagets omnipotenta stämma ska göras hörd. Agenten väljer vilken kontroll principalen ska få. Förvisso har lagen tillkommit i trängt läge och för att snabbt lösa ett viralt problem, men det är tydligt att bolagets grundläggande balanser har rubbats ur sin jämnvikt på ett sätt som bara Berle & Means kunnat mardrömma om.
Lagen måste snarast möjligt upphävas. Bland andra följande infallsvinklar tydliggör farhågorna:
A. Den associationsrättsliga grundsatsen om likabehandling innebär att medlemmarna ska behandlas lika beträffande sina rättigheter och skyldigheter i associationen. Grundsatsen kommer för ABL:s vidkommande bland annat till uttryck i likhetsprincipen (ABL 4:1) och generalklausulerna (ABL 7:47 och 8:41). Undantag kan endast ges i form av lag eller bolagsordning.
Likabehandlingen är särskilt viktig vad gäller access till stämman. Att flera sätt för aktieägarna att delta i stämman arrangeras eller erbjuds av styrelsen ger i sig inget undantag från likabehandlingsprincipen. Hybrida stämmor är en mix av flera olika deltagandeformer vilka ställer stora krav på stämmoarrangören. Resonemanget att aktieägarna själva fritt får välja hur de vill delta och om de verkligen vill få sin röst hörd så får de pallra sig iväg till stämman är otillräckligt. Både deltagande på distans och in persona har fördelar och nackdelar. Det är inte god förvaltning om styrelsen helt sonika skjuter över beslutet om deltagandeform till aktieägaren, utan att försäkra sig om att deltagarna har rimliga rättigheter och förstår innebörden av beslutet. Aktieägaren har normalt sett inte tillräcklig information för att veta vilket deltagande som är mest fördelaktigt för hen. Valmöjligheter är bara bra för den som är in the know.
Oavsett vilket deltagande en aktieägare uppvisar – hen må vara fysiker (som deltar i egen hög person), avatar (som deltar digital), postis (som prickar fram sin röstning på ett postat formulär) eller soffis (soffliggare som stannar hemma och passivt strömmar stämman till sin skärm eller inte alls) – har de rätt till lika behandling som varje annan aktieägare från varje organ i bolaget. Det gäller inte bara den ekonomiska rätten utan även övriga aktierättigheter. I största möjliga utsträckning ska rättigheter och skyldigheter vara lika; ju fler former för stämmodeltagare desto mer komplicerad blir frågan om likabehandling.
B. En stämma är inte bara till för att fatta beslut i vissa lagfästa konstitutionella frågor hos associationen. Stämmans andra viktiga funktion är att utöva kontroll över ledningens fögderi. Till stor del är de strikta reglerna kring stämman en garanti för att kontroll kan och ska utövas. Externrevisorn är bara en kugge i detta kontrollmaskineri. Lagstiftaren har skapat flera latenta verktyg för aktieägarna att kontrollera bolagsledningen och smälla dem på fingrarna.
I aktieägarens kontroll av bolagsledningen sker när aktieägarna är samlade till det temporära bolagsorganet bolagsstämman. Två centrala delar av kontrollen är att ledningen är tvingad att inför aktieägarna avlämna rapport över sin förvaltning och att aktieägarna har rätt att avkräva ytterligare information. Om ledningen fallerat har en minoritet av aktieägarna rätt att kalla in ytterligare kontrollorgan som minoritetsrevisor, förtroenderevisor (lekmannarevisor) och särskild granskare.
Att hålla helt eller halvt digitala stämmor där ägarna inte har rätt att närvara och vars åsikter förpassas till ett poströsningsformulär hotar att detronisera stämmans kontrollfunktion. Bolagsledningen har inte någon som press att prestera tydlig information om inte aktieägarna är på plats eller måste föranmäla begäran om upplysningar (coronastämmolagen 23 §) eller förslag om minoritetsrevisor och särskild granskare (24 §). När de fundamentala kontrollverktygen ska aviseras i tid för kallelsen eller före stämman förfelar de sitt syfte.
C. I de stämmor som arrangeras utifrån coronastämmolagen uppstår ett ökat fokus på relationen mellan bolagsledningen som arrangör av stämman och styrelseordföranden med kansli som utförare av stämman. Bolagsledningen ska se till att förberedelserna är sådan att aktieägarnas rättigheter tillvaratas och att de kan tillvaratas under själva stämman; att formerna för stämmodeltagande är likvärdiga. Stämmoordföranden med kansli har till uppgift att se till att rättigheterna praktiskt tillvaratas så att alla aktieägare får tillfälle att använda de rättigheter enligt eget huvud – exempelvis röstning, förslag och frågor. Detta brukar inte föranleda problem med traditionella stämmor men det blir mer komplicerat när det finns flera olika typer av deltagande och aktieägarna grupperas. Det kan lätt uppstår fördelar för en grupp som inte en annan grupp erhållit, t.ex. rösta på ett förslag om särskild granskare som väcks på en ordinarie stämma.
Genom att skapa deltagandeformer som delvis kan ianspråktas parallellt (hybridstämmor) överförs en stor arbetsbörda på stämmoordföranden som får den grannlaga uppgiften att se till att alternativen är jämngoda i avseende på aktieägarnas rättigheter och delaktighet i samtliga delar. En aktieägare som deltar digitalt kan exempelvis har hur många biträden som helst och använda digitala verktyg för analys i realtid medan en fysisk deltagare är begränsad till maximalt två föranmälda biträden (ABL 7:5).
- The Ugly
Stämmorna under 2020 och 2021 har i stor utsträckning genomförts medelst poströstning utan närvaro av bolagsledningens huvudmän, aktieägarna. Det är en illa dold hemlighet att många bolagsledningar och kontrollaktieägare anser att stämman i stor utsträckning är ett nödvändigt ont. Relativt poänglöst och potentiellt riskfylld i ljuset av kontrollaktieägarens förment gunstiga ”ägarstyrning”. Det bekräftas genom att de flesta svenska börsbolag kontrolleras genom kombinationen av investmentbolag och röstvärdesdifferentiering, vilket medför en vanlig utväxling av kontrollaktieägarens kapital om 1:9.
Ett tydligt exempel på hur meningslösa årsstämmorna i Sverige faktiskt är var när H&M, med stort börsvärde och många aktieägare, snabbt anordnade en extra stämma för att ändra i bolagsordningen kort inför årsstämman eftersom man bokat en lokal utanför styrelsens säte enligt den gällande bolagsordningen. Kontrollaktieägaren kunde med egen röstmajoritet ändra bolagsordningen för bolaget så att den bokade lokalen i Solna kunde användas.
Med digitala bolagsstämmor finns stora risker för att minoritetsaktieägaren fryses ut (freeze-out) eller mörkas ut (white-out). Det förra begreppet innebär att inte minoriteten tillåts delta i beslutsfattandet eller få inflytande i bolaget. Det senare begreppet innebär att minoriteten snöförblindas; i överförd betydelse handlar det om att aktieägarna undanhålles vital information eller att bolagsledningen vinklar information till sin egen fördel.
Mot bakgrund av stämman som ”onödig” kan kombinationen av distans och digital bli ytterligare ett verktyg i att utöva praktisk kontroll över bolagsstämman på ett sätt som inte är föresatt i aktiebolagslagen.
Utro
Jo då, jag har idéer på hur sådana negativa konsekvenser av digitala stämmor kan lindras men de får anstå till ett annat tillfälle.
Omslagsfoto: Jusin Buisson, Unsplash
