Coronastämmolagens Good, Bad & Ugly

Standard

Även 2021 års stämmor präglas av corona-pandemin som gjort det riskfyllt med större privata sammankomster in persona. Sedan 15 april 2020 har vi dock en lag för att underlätta stämmor i olika associationer. Lagen har förlängts för att gälla till och med den 31 december 2021.

Det pågår ett arbete kring att utvärdera reglerna hos justitiedepartementet. I det följande ger jag oombedd några bidrag för en sådan analys.

Rekapitulation

”Coronastämmolagen” (lag (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor) ger fyra möjligheter till att genomföra stämmor med minskad smittorisk i aktiebolag:

  • Fullmaktsinsamling utan stöd i bolagsordning eller kallelse (2 §)
  • Poströstning utan stöd i bolagsordning eller kallelse (3 §)
  • ”Ortslös” stämma med elektroniskt deltagande och poströstning (14 §)
  • ”Ägarlös” stämma med enbart poströstning (20 §)

Det är styrelsen som får besluta om de olika typerna av stämmor enligt stämmounderlättandelagen.

  1. The Good

Det är hög tid för att reformera aktiebolagslagen för att underlätta olika former av digitala stämmor. ABL lider av att hålla kvar begrepp och tankegångar från en tid då massmöten endast kunde ske fysiskt. Inflytelserika ägargrupper har länge varit skeptiska till att reformera stämmofunktionen i aktiebolag genom att nyttja de elektroniska möjligheterna till att arrangera stämmor. Denna tvekan har troligtvis grundats i en rädsla för att minoritetsaktieägare (som de facto skulle utgöra majoritet om de mangrant närvarar på stämman) ska få ökad makt på bekostnad av kontrollaktieägarna.

Corona-lättnaderna har satt ett behövligt fokus på de avsevärda fördelarna som kan uppnås med digitaliserade stämmor. Det är inte bara virussäkerhet, miljöförbättringar och tidsbesparing som ligger i vågskålen utan även ett antal associationsrättsliga fördelar. Digitaliserade stämmor kan bidra till en ökad insyn, inflytande och förankring. Den associationsrättsliga styrningsmodellen bygger i grunden på en demokratisk maktfördelning och beslutsordning, vilken stärks i princip och i sak med medverkan från associationens samtliga medlemmar och andelsägare.

ABL kan äntligen kasta sin analoga black om foten!

Mer för/mot + juridik i olika typer av digitala bolagsstämmor här:https://sevenius.se/publikationer/digitala-bolagsstammor-i-coronakrisens-spar/
  1. The Bad

Men coronastämmolagen gör stora ingrepp i ABL.s associationsrättsliga bas. I varje paragraf förskjuts och fråntas rätten för aktieägarna att sätta bolagets konstitutionella spelregler. Styrelsen har fått än större makt över när och hur bolagets omnipotenta stämma ska göras hörd. Agenten väljer vilken kontroll principalen ska få. Förvisso har lagen tillkommit i trängt läge och för att snabbt lösa ett viralt problem, men det är tydligt att bolagets grundläggande balanser har rubbats ur sin jämnvikt på ett sätt som bara Berle & Means kunnat mardrömma om.

Lagen måste snarast möjligt upphävas. Bland andra följande infallsvinklar tydliggör farhågorna:

A. Den associationsrättsliga grundsatsen om likabehandling innebär att medlemmarna ska behandlas lika beträffande sina rättigheter och skyldigheter i associationen. Grundsatsen kommer för ABL:s vidkommande bland annat till uttryck i likhetsprincipen (ABL 4:1) och generalklausulerna (ABL 7:47 och 8:41). Undantag kan endast ges i form av lag eller bolagsordning.

Likabehandlingen är särskilt viktig vad gäller access till stämman. Att flera sätt för aktieägarna att delta i stämman arrangeras eller erbjuds av styrelsen ger i sig inget undantag från likabehandlingsprincipen. Hybrida stämmor är en mix av flera olika deltagandeformer vilka ställer stora krav på stämmoarrangören. Resonemanget att aktieägarna själva fritt får välja hur de vill delta och om de verkligen vill få sin röst hörd så får de pallra sig iväg till stämman är otillräckligt. Både deltagande på distans och in persona har fördelar och nackdelar. Det är inte god förvaltning om styrelsen helt sonika skjuter över beslutet om deltagandeform till aktieägaren, utan att försäkra sig om att deltagarna har rimliga rättigheter och förstår innebörden av beslutet. Aktieägaren har normalt sett inte tillräcklig information för att veta vilket deltagande som är mest fördelaktigt för hen. Valmöjligheter är bara bra för den som är in the know.

Oavsett vilket deltagande en aktieägare uppvisar – hen må vara fysiker (som deltar i egen hög person), avatar (som deltar digital), postis (som prickar fram sin röstning på ett postat formulär) eller soffis (soffliggare som stannar hemma och passivt strömmar stämman till sin skärm eller inte alls) – har de rätt till lika behandling som varje annan aktieägare från varje organ i bolaget. Det gäller inte bara den ekonomiska rätten utan även övriga aktierättigheter. I största möjliga utsträckning ska rättigheter och skyldigheter vara lika; ju fler former för stämmodeltagare desto mer komplicerad blir frågan om likabehandling.

B. En stämma är inte bara till för att fatta beslut i vissa lagfästa konstitutionella frågor hos associationen. Stämmans andra viktiga funktion är att utöva kontroll över ledningens fögderi. Till stor del är de strikta reglerna kring stämman en garanti för att kontroll kan och ska utövas. Externrevisorn är bara en kugge i detta kontrollmaskineri. Lagstiftaren har skapat flera latenta verktyg för aktieägarna att kontrollera bolagsledningen och smälla dem på fingrarna.

I aktieägarens kontroll av bolagsledningen sker när aktieägarna är samlade till det temporära bolagsorganet bolagsstämman. Två centrala delar av kontrollen är att ledningen är tvingad att inför aktieägarna avlämna rapport över sin förvaltning och att aktieägarna har rätt att avkräva ytterligare information. Om ledningen fallerat har en minoritet av aktieägarna rätt att kalla in ytterligare kontrollorgan som minoritetsrevisor, förtroenderevisor (lekmannarevisor) och särskild granskare.

Att hålla helt eller halvt digitala stämmor där ägarna inte har rätt att närvara och vars åsikter förpassas till ett poströsningsformulär hotar att detronisera stämmans kontrollfunktion. Bolagsledningen har inte någon som press att prestera tydlig information om inte aktieägarna är på plats eller måste föranmäla begäran om upplysningar (coronastämmolagen 23 §) eller förslag om minoritetsrevisor och särskild granskare (24 §). När de fundamentala kontrollverktygen ska aviseras i tid för kallelsen eller före stämman förfelar de sitt syfte.

C. I de stämmor som arrangeras utifrån coronastämmolagen uppstår ett ökat fokus på relationen mellan bolagsledningen som arrangör av stämman och styrelseordföranden med kansli som utförare av stämman. Bolagsledningen ska se till att förberedelserna är sådan att aktieägarnas rättigheter tillvaratas och att de kan tillvaratas under själva stämman; att formerna för stämmodeltagande är likvärdiga. Stämmoordföranden med kansli har till uppgift att se till att rättigheterna praktiskt tillvaratas så att alla aktieägare får tillfälle att använda de rättigheter enligt eget huvud – exempelvis röstning, förslag och frågor. Detta brukar inte föranleda problem med traditionella stämmor men det blir mer komplicerat när det finns flera olika typer av deltagande och aktieägarna grupperas. Det kan lätt uppstår fördelar för en grupp som inte en annan grupp erhållit, t.ex. rösta på ett förslag om särskild granskare som väcks på en ordinarie stämma.

Genom att skapa deltagandeformer som delvis kan ianspråktas parallellt (hybridstämmor) överförs en stor arbetsbörda på stämmoordföranden som får den grannlaga uppgiften att se till att alternativen är jämngoda i avseende på aktieägarnas rättigheter och delaktighet i samtliga delar. En aktieägare som deltar digitalt kan exempelvis har hur många biträden som helst och använda digitala verktyg för analys i realtid medan en fysisk deltagare är begränsad till maximalt två föranmälda biträden (ABL 7:5).

  1. The Ugly

Stämmorna under 2020 och 2021 har i stor utsträckning genomförts medelst poströstning utan närvaro av bolagsledningens huvudmän, aktieägarna. Det är en illa dold hemlighet att många bolagsledningar och kontrollaktieägare anser att stämman i stor utsträckning är ett nödvändigt ont. Relativt poänglöst och potentiellt riskfylld i ljuset av kontrollaktieägarens förment gunstiga ”ägarstyrning”. Det bekräftas genom att de flesta svenska börsbolag kontrolleras genom kombinationen av investmentbolag och röstvärdesdifferentiering, vilket medför en vanlig utväxling av kontrollaktieägarens kapital om 1:9.

Ett tydligt exempel på hur meningslösa årsstämmorna i Sverige faktiskt är var när H&M, med stort börsvärde och många aktieägare, snabbt anordnade en extra stämma för att ändra i bolagsordningen kort inför årsstämman eftersom man bokat en lokal utanför styrelsens säte enligt den gällande bolagsordningen. Kontrollaktieägaren kunde med egen röstmajoritet ändra bolagsordningen för bolaget så att den bokade lokalen i Solna kunde användas.

Med digitala bolagsstämmor finns stora risker för att minoritetsaktieägaren fryses ut (freeze-out) eller mörkas ut (white-out). Det förra begreppet innebär att inte minoriteten tillåts delta i beslutsfattandet eller få inflytande i bolaget. Det senare begreppet innebär att minoriteten snöförblindas; i överförd betydelse handlar det om att aktieägarna undanhålles vital information eller att bolagsledningen vinklar information till sin egen fördel.

Mot bakgrund av stämman som ”onödig” kan kombinationen av distans och digital bli ytterligare ett verktyg i att utöva praktisk kontroll över bolagsstämman på ett sätt som inte är föresatt i aktiebolagslagen.

Utro

Jo då, jag har idéer på hur sådana negativa konsekvenser av digitala stämmor kan lindras men de får anstå till ett annat tillfälle.

Omslagsfoto: Jusin Buisson, Unsplash

Kapitalbrist i aktiebolag – en instruktion

Video

Många bolag gör stora förluster på grund av coronapandemin. Förlusterna kan leda till kapitalbrist och möjligen tvångslikvidation. Reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagen har ett tvingande ”körschema” som bolagsledningen i aktiebolag måste följa för att inte personligen bli ansvariga för skulderna som uppstår. 

Här kommer en kort instruktionsvideo i tre delar:

  1. Vad är kapitalbrist?
  2. Vad måste bolagsledningen göra vid kapitalbrist?
  3. Hur kan man bota en kapitalbrist?

 

COVID-19 vs den svenska aktiebolagslagen

Standard

I all hast och relativ korthet finns anledning att överväga hur stämmosäsongen 2020 ska kunna hanteras under hotet från coronaviruset Covid-19.

//Texten har justerats den 15 mars 2020.

Mer information och detaljer finns i min bok Rätt Bolagsrätt 2020 (Sanoma utbildning, 2020) //

Förbudet mot folksamlingar

Regeringen har med ikraftträdande 12 mars  fattat beslut om att förbjuda folksamlingar på över 500 personer. Beslutet är i form av en förordning . Detta förbud gäller allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, enligt de definitioner som gäller enligt 2 kap. 1 – 3 §§ ordningslagen (1993:1617).  Det gäller bland annat demonstrationer, föreläsningar, religionsutövning, tävlingar och dans. Förbudet gäller även sammankomster och tillställningar som inte äger rum på offentlig plats i enlighet med 2 kap. 15 § ordningslagen. Förbudet gäller tillsvidare och är straffsanktionerat med böter och fängelse upp till 6 månader.

En bolagstämma i ett aktiebolag är inte en sådan sammankomst eller tillställning som omfattas. Ett aktiebolag är en sluten association.  Bolagets andelsantal är bestämt på förhand – det är inte upp till var och en att välja att bli medlen utan existerande aktieinnehavare gör det möjligt för ytterligare personer att bli delägare. I ett noterat bolag är aktieägandet spritt och i många fall likvitt, så där finns i praktiken möjlighet för vem som helst med en sparkrona över att bli andelsinnehavare. Detta förtar dock inte det faktum att aktiebolaget är en sluten association och bolagsstämmorna är följaktligen inte allmänna eller offentliga. Vad gäller stämmor i öppna associationer som ekonomiska och ideella föreningar är saken delvis en annan, men i princip är själva stämman endast till för existerande medlemmar och inte allmän eller offentlig.

Olyckligtvis duckar Bolagsverket denna fråga och uttalar att ”Om en bolagsstämma kan definieras som en allmän sammankomst eller inte, är inte Bolagsverkets sak att svara på.” I tider av oro ska man vara något försiktig med att ifrågasätta den centrala myndighetens bristande grundförståelse för associationsrätt, men min analys ovan står fast. Bolagstämmor faller inte in under regeringens förordning enligt ordningslagen.

Men…

Även om regeringens förordning alltså inte gäller bolagsstämmor bör även bolag försöka bidra till att begränsa spridningen av Covid-19. Regeringens budskap bör tas på allvar. Särskilt viktigt är ett ansvarsfullt agerande för de bolag som som är i färd med att samla aktieägare till stämma. Inte bara sådana bolag vars stämmor brukar besökas av mer än 500 personer, utan alla sammankomster med fler än ett fåtal personer. Aktiebolag bör agera som goda samhällsmedborgare.

Bolagskodens första mening är i sammanhanget uppfordrande:

God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag för aktieägarna sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt.

Hur kan denna situation då hanteras rent aktiebolagsrättsligt?

Pappersstämmor

För alla bolag som har en hanterlig aktieägarkrets är det främsta sättet att undvika folksamling att hålla en stämman per capsulam; det vill säga en bolagstämma på papper. De flesta onoterade bolags styrelser bör överväga om inte detta är en framkomlig väg under rådande omständigheter. 

I en per capsulam-stämma cirkuleras stämmoprotokollet med beslut och bilagor  till samtliga aktieägare och undertecknas av var och en. Det beöver inte vara samma papper utan det kan finnas flera listor som därefter sammanställs och bifogas protokollet. Det finns flera tjänster för e-signering av dokument som bör kunna användas för att helt undvika ett fysisk flöde. 

Pappersstämmor kräver att samtliga aktieägare som har rätt att delta på stämma samtycker till förfarandet. Finns det kontroversiella förslag och ärenden där stämman ska fatta beslut är det kanske inte möjligt med en pappersstämma. Ifall årsstämman skulle tagit upp ärenden med meningsskiljaktigheter kan de eventuellt exkluderas för tillfället och tas upp i en senare extra bolagsstämma när förutsättningarn för ett fysiskt möte är bättre.

Inställd stämma

En stämma kan ställas in fram till att stämman öppnas. 

Inställelse sker genom att styrelsen återkallar kallelsen till bolagsstämman. Det finns inga regler i aktiebolagslagen kring återkallning av kallelse eller inställd stämma. Det är möjligt att utfärda en ’omvänd kallelse’, med innehållet att stämman inte kommer äga rum på tidigare aviserad dag och om möjligt ange ny dag för stämma. Denna återkallelse bör ske på samma sätt som kallelsen skett enligt bolagets kallelseregler i bolagsordningen. 

Stämman kan bör dock även muntligt kunna ställas in fram till den tidpunkt den ska öppnas inför samlade aktieägare – det krävs då närvaro av en beslutsför styrelse för att fatta beslutet. Styrelsen kan samtidigt med inställelsen eller därefter kalla till ny stämma vid ett senare datum inom de lagens tidsramar (se uppskjuten stämma). 

Uppskjuten stämma

Det är fullt möjligt att skjuta upp en bolagsstämma. En årsstämma måste dock hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. En bolag som inte har kommit för långt i sin planering av bolagsstämman kan alltså försöka skjuta på den några veckor eller månader för att avvakta utvecklingen av nuvarande smittspridning eller att arrangera för en stämma med lägre smittorisk (se nedan). Det finns i skrivande stund för de flesta bolag tre månader att förbereda ett alternativt datum eller format.

En stämma som föreskrivs i lagen eller bolagsordningen (s.k. ordinarie bolagsstämmor) kan dock begäras av aktieägare, revisor, styrelseledamot eller verkställande direktör (ABL 7:17). En sådan begäran sker med en ansökan till Bolagsverket som då kallar till stämman. Så en uppskjuten stämma är inte en gångbar lösning visavi intressenter som inte tar läget på allvar.

Bolagstämman måste även fatta de tre obligatoriska besluten för årsstämman inom föreskriven tid – bland annat att fastställa balans- och resultaträkning – med risk av försenad årsredovisning, föreningsavgifter och bokföringsbrott. 

I sammanhanget förtjänar påminna om förseningsavgifterna, som en kostnad man kanske är villig att ta:

En alltför lång fördröjning kan dock leda till åtal för bokföringsbrott.

Fortsatt stämma

Det går också att avbryta en på börjad stämma. Exempelvis om bolaget inte kan stoppa sammankomsten på kort tid men ändå vill begränsa risken smittspridning på sittande stämma.

Om endast ett fåtal aktieägare kommer till stämman så att blir det ändå opassande, eller omöjligt, att fatta beslut. Stämman kan även stoppas strax före öppnandet (se ovan).

Stämman ajourneras genom att stämman beslutar med enkel majoritet att fortsätta en senare dag. En minoritet om tio procent av samtliga aktier i bolaget kan också skjuta upp besluten om de obligatoriska årsstämmobesluten till en fortsatt stämma (ABL 7:14).

Det finns ingen formell tidsfrist för hur lång tid man kan vänta med att fortsätta stämman, men årsstämmans obligatoriska beslut är som sagt tvingande och måste fattas inom sexmånadersfristen. Om fastställelsebeslut och vinstdisposition inte beslutats av årsstämman måste detta anmälas till Bolagsverket med en särskild blankett. Anmälan måste skickas inom fyra veckor från beslutet om fortsatt bolagsstämma.

Begränsad närvaro på bolagsstämman

Det går förvisso inte att hindra aktieägare som anmält sig och är registrerade i aktieboken att få närvara på stämman. Men i många fall har svenska noterade bolagen några få kontrollaktieägare, vilket medför att beslutsfattandet på stämman i praktiken är relativt enkelt att genomföra. I tider av smittspridning kan det vara tid för oss minoritetsaktieägare att ge kontrollaktieägarna ”the benefit of the doubt” och helt enkelt låta dem som sitter på röstmajoritet genomföra stämman med begränsad närvaro. 

Det kan till exempel ske genom att överföra röstmakt genom fullmakt (se nedan) till centrala aktieägare såsom institutionella aktieägare eller Aktiespararnas eventuella representant. Det är i vilket fall relativt troligt att stämmorna i än högre grad än normalt ändå kommer att få låga deltagarantal. Särskilt eftersom stämmorna vanligtvis domineras av riskgruppen pensionärer, vilka är de som brukar kunna närvara eftersom stämmorna hålls under arbetstid.

En bolagstämma kräver egentligen bara närvaro av följande funktionärer:

  • Åtminstone en aktieägare
  • En stämmoordförande
  • En protokollförare (som kan vara ordföranden)
  • En justerare (ofta väljs dock två)
  • Beslutsför styrelse (dvs. minst hälften av valda ledamöter)
  • Verkställande direktör
  • Revisor (kan ha skyldighet att närvara)

Vissa av rollerna kan alltså täckas av en och samma person.

Aktiebolagslagen har med andra ord egentligen inte större krav än att man ofta kan klara av en bolagsstämma på ett dussin riskbenägna personer. Att lagen sedan gjort mycket för att bereda plats och rätt för minoritetsaktieägare är en annan sak.

Det går docl inte att stoppa en aktieägare som är upptagen i aktieboken att delta på stämman, hur mycket hen än hostar och snörvlar. Det tål också att tänka på att aktieägare har rätt att ta med två biträden på stämman (ABL 7:5), vilka dock ofta ska föranmälas.

Röstningsfullmakter

Ett sätt att avfolka stämmorna att vara aktivt med att söka fullmakter från aktieägarna. I aktiebolagslagen finns vissa enkla formkrav för röstningsfullmakter – skriftlig, daterad och undertecknad (ABL 7:3). Fullmakter är också tidsbegränsade.

Fullmaktsinsamling är dock reglerat i lagen. Det måste vara bäddat för i bolagsordningen (ABL 7:4). Fullmaktsinsamlingen sker genom lagreglerade formulär. Formulären används för att utse ett ombud, som inte får tillhöra bolagsledningen, som får i uppdrag att företräda aktieägarna på bolagsstämman. Huvudregeln är annars att bolaget självt, det vill säga bolagsledningen, inte får samla in fullmakter.

Röstning på distans kan även arrangeras genom så kallad poströstning, vilket är ett särkilt förfarande som finns stadgat i ABL 7:4a, där aktieägarna röstar i förväg genom särskilda formulär. En poströst gäller som en vanlig röst på stämman och aktieägaren förs in i röstlängden och räknas som närvarande på stämman.

Onlinestämma och hybridstämma

I den svenska aktiebolagslagen är det inte möjligt att hålla en bolagstämma helt och hållet på nätet. Covid-19 visar med all icke-önskvärd tydlighet att det är hög tid att anpassa aktiebolagslagen till de tekniska möjligheter och samhällsutmaningar som existerar år 2020.

Det främsta skälet till att det inte går att hålla en stämma virtuellt är att den måste hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. Under extraordinära omständigheter, till exempel en naturkatastrof, kan stämman hållas på annan ort. Med det ska fortfarande vara en ort, som är ett geografiskt ställe vilket ska namnges i bolagsordningen.

På en plats på orten ska de som måste närvara (se ovan) för att hålla bolagsstämma samlas rent fysiskt . Det är inget som hindrar att vissa aktieägare, eller ens huvudtalet av aktieägarna, deltar på distans. Det kan då bli till en hybridstämma som både existerar fysiskt och på nätet.

Det är dock viktigt att förstå att det är aktieägarna som själva ska avgöra om de vill delta fysiskt eller online. Bolagsledningen kan inte försvåra för aktieägarna (besluten kan då klandras) utan endast erbjuda alternativa möjligheter att delta på eller följa stämman.

Det finns många möjligheter idag att ha möten och sammankomster online, via olika programvaror som Skype, Zoom eller Adobe Connect. Även om det också finns programvaror som möjliggör röstning och annan interaktion har det inte, mig veterligen, skett någon utveckling av en integrerad plattform. Det är fullt möjligt att skapa egna lösningar på basis av projektplattformar som exempelvis Slack, men den säkerhet, rollfördelning och ordningsföljd som krävs på en stämma ställer höga krav. Bland annat så krävs identifiering av deltagare och legitimation av aktieägare, hantering av föranmälningar och fullmakter, genomförande av röstning och förslagsställande, rösträkning och olika omröstningsförfaranden, informationsutlämning och presentationer, frågor och svar, protokoll och kontroll av beslutsfattande. Det är med andra ord inte helt lätt att skapa ett system som är komplett och redo för onlinestämmor. 

Mot bakgrund av pandemin Covid-19 är det hög tid för bolagsledningar och kontrollaktieägare att börja tänka om gällande onlinestämmor. Det är inte bara tekniskt möjligt och till fördel för breddat deltagande; det är alltmer en nödvändighet ut hållbarhetssynpunkt och bolagsrättslig anpassningsförmåga.

Men om aktieägarna bara får koppla upp sig och lyssna på bolagslednings presentationer och se på hur de närvarande aktieägares röstar innebär inte att de deltar i aktiebolagsrättslig mening. En hybridstämma som inte gör möjligt för aktieägarna på distans att delta med röstning eller frågor är egentligen bara en årsstämma för de som samlats fysiskt på platsen för stämman. De övriga aktieägarna har bara fått information om att stämman äger rum, även om denna information erhållits i realtid.

Slutligen

Flera av de aktiebolagsrättsliga verktygen som diskuterats ovan kräver tid för att implementera. Det finns dock flera månader för de ansvarskännade bolagsledningar  och kontrollaktieägare att skjuta upp stämmorna tills de kan genomföras på ett tryggt sätt. 

Omslagsbild: Product School (Unsplash)