I all hast och relativ korthet finns anledning att överväga hur stämmosäsongen 2020 ska kunna hanteras under hotet från coronaviruset Covid-19.

//Texten har justerats den 15 mars 2020.

Mer information och detaljer finns i min bok Rätt Bolagsrätt 2020 (Sanoma utbildning, 2020) //

Förbudet mot folksamlingar

Regeringen har med ikraftträdande 12 mars  fattat beslut om att förbjuda folksamlingar på över 500 personer. Beslutet är i form av en förordning . Detta förbud gäller allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, enligt de definitioner som gäller enligt 2 kap. 1 – 3 §§ ordningslagen (1993:1617).  Det gäller bland annat demonstrationer, föreläsningar, religionsutövning, tävlingar och dans. Förbudet gäller även sammankomster och tillställningar som inte äger rum på offentlig plats i enlighet med 2 kap. 15 § ordningslagen. Förbudet gäller tillsvidare och är straffsanktionerat med böter och fängelse upp till 6 månader.

En bolagstämma i ett aktiebolag är inte en sådan sammankomst eller tillställning som omfattas. Ett aktiebolag är en sluten association.  Bolagets andelsantal är bestämt på förhand – det är inte upp till var och en att välja att bli medlen utan existerande aktieinnehavare gör det möjligt för ytterligare personer att bli delägare. I ett noterat bolag är aktieägandet spritt och i många fall likvitt, så där finns i praktiken möjlighet för vem som helst med en sparkrona över att bli andelsinnehavare. Detta förtar dock inte det faktum att aktiebolaget är en sluten association och bolagsstämmorna är följaktligen inte allmänna eller offentliga. Vad gäller stämmor i öppna associationer som ekonomiska och ideella föreningar är saken delvis en annan, men i princip är själva stämman endast till för existerande medlemmar och inte allmän eller offentlig.

Olyckligtvis duckar Bolagsverket denna fråga och uttalar att ”Om en bolagsstämma kan definieras som en allmän sammankomst eller inte, är inte Bolagsverkets sak att svara på.” I tider av oro ska man vara något försiktig med att ifrågasätta den centrala myndighetens bristande grundförståelse för associationsrätt, men min analys ovan står fast. Bolagstämmor faller inte in under regeringens förordning enligt ordningslagen.

Men…

Även om regeringens förordning alltså inte gäller bolagsstämmor bör även bolag försöka bidra till att begränsa spridningen av Covid-19. Regeringens budskap bör tas på allvar. Särskilt viktigt är ett ansvarsfullt agerande för de bolag som som är i färd med att samla aktieägare till stämma. Inte bara sådana bolag vars stämmor brukar besökas av mer än 500 personer, utan alla sammankomster med fler än ett fåtal personer. Aktiebolag bör agera som goda samhällsmedborgare.

Bolagskodens första mening är i sammanhanget uppfordrande:

God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag för aktieägarna sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt.

Hur kan denna situation då hanteras rent aktiebolagsrättsligt?

Pappersstämmor

För alla bolag som har en hanterlig aktieägarkrets är det främsta sättet att undvika folksamling att hålla en stämman per capsulam; det vill säga en bolagstämma på papper. De flesta onoterade bolags styrelser bör överväga om inte detta är en framkomlig väg under rådande omständigheter. 

I en per capsulam-stämma cirkuleras stämmoprotokollet med beslut och bilagor  till samtliga aktieägare och undertecknas av var och en. Det beöver inte vara samma papper utan det kan finnas flera listor som därefter sammanställs och bifogas protokollet. Det finns flera tjänster för e-signering av dokument som bör kunna användas för att helt undvika ett fysisk flöde. 

Pappersstämmor kräver att samtliga aktieägare som har rätt att delta på stämma samtycker till förfarandet. Finns det kontroversiella förslag och ärenden där stämman ska fatta beslut är det kanske inte möjligt med en pappersstämma. Ifall årsstämman skulle tagit upp ärenden med meningsskiljaktigheter kan de eventuellt exkluderas för tillfället och tas upp i en senare extra bolagsstämma när förutsättningarn för ett fysiskt möte är bättre.

Inställd stämma

En stämma kan ställas in fram till att stämman öppnas. 

Inställelse sker genom att styrelsen återkallar kallelsen till bolagsstämman. Det finns inga regler i aktiebolagslagen kring återkallning av kallelse eller inställd stämma. Det är möjligt att utfärda en ’omvänd kallelse’, med innehållet att stämman inte kommer äga rum på tidigare aviserad dag och om möjligt ange ny dag för stämma. Denna återkallelse bör ske på samma sätt som kallelsen skett enligt bolagets kallelseregler i bolagsordningen. 

Stämman kan bör dock även muntligt kunna ställas in fram till den tidpunkt den ska öppnas inför samlade aktieägare – det krävs då närvaro av en beslutsför styrelse för att fatta beslutet. Styrelsen kan samtidigt med inställelsen eller därefter kalla till ny stämma vid ett senare datum inom de lagens tidsramar (se uppskjuten stämma). 

Uppskjuten stämma

Det är fullt möjligt att skjuta upp en bolagsstämma. En årsstämma måste dock hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. En bolag som inte har kommit för långt i sin planering av bolagsstämman kan alltså försöka skjuta på den några veckor eller månader för att avvakta utvecklingen av nuvarande smittspridning eller att arrangera för en stämma med lägre smittorisk (se nedan). Det finns i skrivande stund för de flesta bolag tre månader att förbereda ett alternativt datum eller format.

En stämma som föreskrivs i lagen eller bolagsordningen (s.k. ordinarie bolagsstämmor) kan dock begäras av aktieägare, revisor, styrelseledamot eller verkställande direktör (ABL 7:17). En sådan begäran sker med en ansökan till Bolagsverket som då kallar till stämman. Så en uppskjuten stämma är inte en gångbar lösning visavi intressenter som inte tar läget på allvar.

Bolagstämman måste även fatta de tre obligatoriska besluten för årsstämman inom föreskriven tid – bland annat att fastställa balans- och resultaträkning – med risk av försenad årsredovisning, föreningsavgifter och bokföringsbrott. 

I sammanhanget förtjänar påminna om förseningsavgifterna, som en kostnad man kanske är villig att ta:

En alltför lång fördröjning kan dock leda till åtal för bokföringsbrott.

Fortsatt stämma

Det går också att avbryta en på börjad stämma. Exempelvis om bolaget inte kan stoppa sammankomsten på kort tid men ändå vill begränsa risken smittspridning på sittande stämma.

Om endast ett fåtal aktieägare kommer till stämman så att blir det ändå opassande, eller omöjligt, att fatta beslut. Stämman kan även stoppas strax före öppnandet (se ovan).

Stämman ajourneras genom att stämman beslutar med enkel majoritet att fortsätta en senare dag. En minoritet om tio procent av samtliga aktier i bolaget kan också skjuta upp besluten om de obligatoriska årsstämmobesluten till en fortsatt stämma (ABL 7:14).

Det finns ingen formell tidsfrist för hur lång tid man kan vänta med att fortsätta stämman, men årsstämmans obligatoriska beslut är som sagt tvingande och måste fattas inom sexmånadersfristen. Om fastställelsebeslut och vinstdisposition inte beslutats av årsstämman måste detta anmälas till Bolagsverket med en särskild blankett. Anmälan måste skickas inom fyra veckor från beslutet om fortsatt bolagsstämma.

Begränsad närvaro på bolagsstämman

Det går förvisso inte att hindra aktieägare som anmält sig och är registrerade i aktieboken att få närvara på stämman. Men i många fall har svenska noterade bolagen några få kontrollaktieägare, vilket medför att beslutsfattandet på stämman i praktiken är relativt enkelt att genomföra. I tider av smittspridning kan det vara tid för oss minoritetsaktieägare att ge kontrollaktieägarna ”the benefit of the doubt” och helt enkelt låta dem som sitter på röstmajoritet genomföra stämman med begränsad närvaro. 

Det kan till exempel ske genom att överföra röstmakt genom fullmakt (se nedan) till centrala aktieägare såsom institutionella aktieägare eller Aktiespararnas eventuella representant. Det är i vilket fall relativt troligt att stämmorna i än högre grad än normalt ändå kommer att få låga deltagarantal. Särskilt eftersom stämmorna vanligtvis domineras av riskgruppen pensionärer, vilka är de som brukar kunna närvara eftersom stämmorna hålls under arbetstid.

En bolagstämma kräver egentligen bara närvaro av följande funktionärer:

• Åtminstone en aktieägare
• En stämmoordförande
• En protokollförare (som kan vara ordföranden)
• En justerare (ofta väljs dock två)
• Beslutsför styrelse (dvs. minst hälften av valda ledamöter)
• Verkställande direktör
• Revisor (kan ha skyldighet att närvara)

Vissa av rollerna kan alltså täckas av en och samma person.

Aktiebolagslagen har med andra ord egentligen inte större krav än att man ofta kan klara av en bolagsstämma på ett dussin riskbenägna personer. Att lagen sedan gjort mycket för att bereda plats och rätt för minoritetsaktieägare är en annan sak.

Det går docl inte att stoppa en aktieägare som är upptagen i aktieboken att delta på stämman, hur mycket hen än hostar och snörvlar. Det tål också att tänka på att aktieägare har rätt att ta med två biträden på stämman (ABL 7:5), vilka dock ofta ska föranmälas.

Röstningsfullmakter

Ett sätt att avfolka stämmorna att vara aktivt med att söka fullmakter från aktieägarna. I aktiebolagslagen finns vissa enkla formkrav för röstningsfullmakter – skriftlig, daterad och undertecknad (ABL 7:3). Fullmakter är också tidsbegränsade.

Fullmaktsinsamling är dock reglerat i lagen. Det måste vara bäddat för i bolagsordningen (ABL 7:4). Fullmaktsinsamlingen sker genom lagreglerade formulär. Formulären används för att utse ett ombud, som inte får tillhöra bolagsledningen, som får i uppdrag att företräda aktieägarna på bolagsstämman. Huvudregeln är annars att bolaget självt, det vill säga bolagsledningen, inte får samla in fullmakter.

Röstning på distans kan även arrangeras genom så kallad poströstning, vilket är ett särkilt förfarande som finns stadgat i ABL 7:4a, där aktieägarna röstar i förväg genom särskilda formulär. En poströst gäller som en vanlig röst på stämman och aktieägaren förs in i röstlängden och räknas som närvarande på stämman.

Onlinestämma och hybridstämma

I den svenska aktiebolagslagen är det inte möjligt att hålla en bolagstämma helt och hållet på nätet. Covid-19 visar med all icke-önskvärd tydlighet att det är hög tid att anpassa aktiebolagslagen till de tekniska möjligheter och samhällsutmaningar som existerar år 2020.

Det främsta skälet till att det inte går att hålla en stämma virtuellt är att den måste hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. Under extraordinära omständigheter, till exempel en naturkatastrof, kan stämman hållas på annan ort. Med det ska fortfarande vara en ort, som är ett geografiskt ställe vilket ska namnges i bolagsordningen.

På en plats på orten ska de som måste närvara (se ovan) för att hålla bolagsstämma samlas rent fysiskt . Det är inget som hindrar att vissa aktieägare, eller ens huvudtalet av aktieägarna, deltar på distans. Det kan då bli till en hybridstämma som både existerar fysiskt och på nätet.

Det är dock viktigt att förstå att det är aktieägarna som själva ska avgöra om de vill delta fysiskt eller online. Bolagsledningen kan inte försvåra för aktieägarna (besluten kan då klandras) utan endast erbjuda alternativa möjligheter att delta på eller följa stämman.

Det finns många möjligheter idag att ha möten och sammankomster online, via olika programvaror som Skype, Zoom eller Adobe Connect. Även om det också finns programvaror som möjliggör röstning och annan interaktion har det inte, mig veterligen, skett någon utveckling av en integrerad plattform. Det är fullt möjligt att skapa egna lösningar på basis av projektplattformar som exempelvis Slack, men den säkerhet, rollfördelning och ordningsföljd som krävs på en stämma ställer höga krav. Bland annat så krävs identifiering av deltagare och legitimation av aktieägare, hantering av föranmälningar och fullmakter, genomförande av röstning och förslagsställande, rösträkning och olika omröstningsförfaranden, informationsutlämning och presentationer, frågor och svar, protokoll och kontroll av beslutsfattande. Det är med andra ord inte helt lätt att skapa ett system som är komplett och redo för onlinestämmor. 

Mot bakgrund av pandemin Covid-19 är det hög tid för bolagsledningar och kontrollaktieägare att börja tänka om gällande onlinestämmor. Det är inte bara tekniskt möjligt och till fördel för breddat deltagande; det är alltmer en nödvändighet ut hållbarhetssynpunkt och bolagsrättslig anpassningsförmåga.

Men om aktieägarna bara får koppla upp sig och lyssna på bolagslednings presentationer och se på hur de närvarande aktieägares röstar innebär inte att de deltar i aktiebolagsrättslig mening. En hybridstämma som inte gör möjligt för aktieägarna på distans att delta med röstning eller frågor är egentligen bara en årsstämma för de som samlats fysiskt på platsen för stämman. De övriga aktieägarna har bara fått information om att stämman äger rum, även om denna information erhållits i realtid.

Slutligen

Flera av de aktiebolagsrättsliga verktygen som diskuterats ovan kräver tid för att implementera. Det finns dock flera månader för de ansvarskännade bolagsledningar  och kontrollaktieägare att skjuta upp stämmorna tills de kan genomföras på ett tryggt sätt. 

Omslagsbild: Product School (Unsplash)

Högsta förvaltningsdomstolen har utvecklat en faiblesse att komma med beska besked inför större helger – åtminstone för styrelseproffs. Till midsommaren 2017 kom en skatterättsdom som förändrade en tillåtande praxis för styrelseledamöter som pågått i nära tio år. Tiden när styrelseledamöter fått fakturera styrelsearvodet via egna aktiebolag och få det beskattat som näringsverksamhet var till ända. Varpå följde högljudd tandagnisslan – ända in i riksdagen.

Nu senast inför julen 2019 kom så en ytterligare dom där HFD fick tillfälle att avgöra en snarlik situation. Denna gång i plenum. Skulle jultomten komma till de snälla styrelseproffsen? 

I syfte att följa upp mina tidigare texter överräcker jag här ett par ytterligare synpunkter.

Diskussionen inleddes i min post Den civilrättsliga innebörden av fakturerade styrelsearvoden med en snitslad bana för att visa att fakturering av styrelsearvodet via ett eget aktiebolag innebär en signifikant skärpning av ansvaret för styrelseledamoten.

[För orientering i landskapet, stämpla alltså in först på kontrollerna pkt 1 – 5 i ovan länkade artikel]

I denna kompletterande artikel fortsätter den snitslade banan mot bakgrund av den nya HFD-domen:

[För sprint utan sceneri, gå direkt på målsnöret pkt 8 nedan]

6. HFD 16 december 2019 (mål 3978-18)

Bakgrunden till den nya HFD-domen är något annorlunda än 2017 års dom. Tidigare rörde det sig om en styrelseledamot med direkta och indirekta minoritetsintressen i flera bolag som tänkte sig fakturera styrelsearvoden från ett separat bolag.  I den senaste domen rör det sig om en advokat som utför ett uppdrag som styrelseordförande, enligt utsago inom ramen för sin advokatverksamhet. 

Frågan har varit mycket omdebatterad och avgjordes därför 2019 av HFD i plenum. Anledningen till denna ovanliga avgörandeform sades vara att om erforderligt skapa ny praxis i frågan. Istället blev det en lång tidsutdräkt och oenighet.  Domstolens ledamöter var allt annat än eniga: 6 av 16 ledamöter var skiljaktiga i mening och 9 av 16 var skiljaktiga i motiv och skäl. Därtill lämnade ytterligare 3 ledamöter ett tillägg till domen. Även om oenigheten i viss mån inte handlade om sak utan om form, får prejudikatvärdet därmed anses något avsnoppat.  

I all korthet rör domskälen, å ena sidan, kriterierna för vad som utgör självständig näringsverksamhet mot, å andra sidan, presumtionen om att styrelseuppdraget är ett personligt uppdrag. I tabellform är argumentationen ungefär följande:

Alternativ för beskattning	Näringsverksamhet	Tjänst
Lagrum	IL 13:1	IL 10:1
Definition	Yrkesmässigt och självständigt bedriven förvärvsverksamhet	Anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.
Civilrättslig grund	I bolagsrättslig praxis etablerade kriterier: ·       Ekonomisk art + ·       Självständighet + ·       Yrkesmässighet + ·       Varaktighet & omfattning.	ABL 8:10
Bedömningsgrund	Helhetsbedömning baserade på samtliga omständigheterna i det särskilda fallet.	Presumtion baserad på ledamotens rättsliga ställning.

 

Bakgrunden till det rättsliga debaclet kring styrelsearvoden är en av lagstiftaren utvidgad definition av kriterierna för självständighetsrekvisitet för näringsverksamhet. Sedan en lagändring 2009 ska större tyngd ges åt parternas tillkännagivna avsikt för relationen, det vill säga avtalet mellan parterna. Kriterierna för självständighet är tre:

• Avtalsinnehållet,
• uppdragstagarens beroende av uppdragsgivaren, samt
• uppdragstagarens inordning i uppdragsgivarens verksamhet.

I fråga om just styrelseuppdrag har dock etablerats en ”stark presumtion” om tjänstebeskattning till följd av att uppdraget utövas av en fysisk person och är av personlig natur. Presumtionen har hittills endast brutits i företagsdoktor-fallet (RÅ 1993 ref. 55), på grund av detta uppdrags isolerade och specifika natur.

Majoriteten av HFD anser att praxis inte ska ändras och att presumtionen alltså ska bestå. Inga nya sakliga skäl anförs egentligen i domskälen utan endast att förändring av praxis ska ske med försiktighet och vara angelägen.

Minoriteten i HFD anser dock att av systematiska skäl alla typer av uppdrag bör prövas på likartat sätt. Det finns inga synbara materiella skäl till att uppdragstypen ska vara avgörande för bedömningen. Inte heller det vanligt förekommande fallet att ett uppdrag är personligt kan vara avgörande. Kriterierna för näringsverksamhet bör därmed inte frångås, Genom att uppdraget i detta fall utfördes inom ramen för bolagets advokatverksamhet saknades grund att tjänstebeskatta arvodet, enligt några av de skiljaktiga.

7. Styrelseuppdragets rättsliga innehåll

Domstolen utgår således från att styrelseuppdraget (i framförallt aktiebolag) är av en specifik rättslig karaktär som föranleder tillämpningen av en viss presumtion, vilket hittills alltså endast brutits en enda gång (då det rörde sig om en roll som kombinerade styrelse, verkställande direktör och firmatecknare).

Det bör dock ifrågasättas i vad mån styrelseuppdraget är av sådan rättsligt sammanhållen natur att det går att applicera en sådan grovt tillyxad presumtion utan att pröva de föreliggande omständigheterna i det enskilda fallet. Det vill säga, prövningen som grundregeln påbjuder.

Framförallt två faktorer etablerar styrelseuppdragets rättsliga karaktäristika; ledamotens personliga kvalifikation till rollen och utformningen av innehållet i uppdraget.

1. Förtroenderollen

Förr i tiden ansågs styrelseuppdraget vara ett hedersuppdrag – i betydelsen det var hedrande för ledamoten att bli invald. Denna inställning och missuppfattning är bakgrunden till många historiska affärsmisslyckanden (ex.vis Fermenta), men lever kvar än idag (ex.vis Allra). I stor utsträckning har dock styrelsearbetet professionaliserats och fjärmat sig från hedersuppdragsdefinitionen, även i SME-bolag. Uppdraget har så blivit tydligare och mer krävande (samt expanderat, se nedan).

Den rättsliga grunden för uppdraget dock alltjämt ”heder”, i formen av en tillit en aktieägare eller annan fäster till den valda ledamoten. Ledamöterna är utsedda av aktieägarna för att driva affärsverksamhet inom de breda ramar som är verksamhetsföremålet i bolagsordningen och troligen i syftet att generera vinst. De är således en växlande och mångfacetterad roll varför aktiebolagslagen inte stället upp några särskilda kvalifikationer för ledamöter – utöver rättskapacitet och rätthabilitet. Förtroende kan uppstå och omkullkastas av en mängd olika skäl; det är bara aktieägarna som kan avgöra om de känner tillit till ledamoten. Andra professionella uppdragstagare, som till exempel i revisorer eller konkursförvaltare, har explicita normbundna kriterier som preciserar förtroendepositionen, ex.vis oberoende och redbarhet. Kriterier som i någon usträckning kan definieras och fastställas objektivt. För en styrelseledamot räcker det istället med att en hen vid en bestämd tidpunkt åtnjuter aktieägarnas förtroende, dvs. när aktieägaren väljer ledamoten på stämman.

Istället för kompetenskriterier grundar sig styrelseledamoten mandat i just dennas allmänna kompetens som är det aktieägaren gillar och finner passande. Ledamöterna blir ställföreträdare och tilldelas rollen som aktieägarens förlängda och, i stor usträckning, autonoma arm. Endast i ett fåtal fall begränsas ledamotens förtroendeposition, mestadels rörande konstitutionella frågor för bolaget.  Under den tidsrymd förtroendet förlänats har styrelsen i princip rätt att fatta vilka beslut som helst – även riskfyllda sådana. Det brukar i Sverige beskrivas med att bolagsledningen även har rätt att göra dåliga affärer. På amerikanska brukar detta kallas ”the business judgement rule”, dvs. det är bolagsledningens roll att göra affärsmässiga överväganden å bolagets vägnar.

Grunden för att styrelseuppdraget är personligt ligger alltså i att lagstiftaren anser att endast en fysisk person kan vara föremål för ett sådant allmänt och obetingat förtroende. I kontrast till ex.vis revisionsrollen där omgärdande reglering och kompetenskrav medfört att aktieägarna har möjlighet att utse ett revisionsföretag (ABL 9:19).

1. Uppdragsinnehållet

In träder så modern bolagsstyrning (corporate governance), som i grunden handlar om en makt- och kompetensförskjutning uppåt i den bolagsrättsliga organhierarkin. Aktieägaren får mer att säga till om i förhållande till styrelsen. Styrelsen får mer att säga till om i förhållande till företagsledningen (VD).

Grunden till relationen aktieägare – styrelseledamot förändras inte (se i. ovan), men modern bolagsstyrning har förändrat innehållet i styrelseledamotens uppdrag. Styrelseledamotens jobb har blivit mer komplext, från att i huvudsak handla om kontroll till att i mycket handla om strategi. Styrelseledamoten gick med vett och vilje från att vara kamerala uppgifter till visionära. På det sättet skiftar även styrelseledamotens bolagsrättsliga position; från funktionär till konsult.  

Utvecklingen kan beskrivas i tabellform:

Styrelseledamotens uppdrag	Traditionell bolagsstyrning	Modern bolagsstyrning
Regelverk	ABL 8:4	Bolagskoden 3.1
Tillämpning	Alla aktiebolag	I huvudsak noterade aktiebolag
Arbetsuppgifter (1)	·  svara för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter, ·  fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation, och ·  utforma bolagets organisation så att det finns en betryggande kontroll av medelsförvaltning, bokföring och ekonomiska förhållanden i övrigt.	• tillsätta och entlediga VD, • fastställa bolagets mål och strategi, • identifiera hållbarhetsfrågor, • fastställa riktlinjer för bolagets uppträdande i samhället, • anordna system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och risker, • anordna kontroll av bolagets efterlevnad av lagar, normer och interna riktlinjer, samt • borga för bolagets korrekta informationsgivning.
Tilläggsuppdrag (bl.a.)	Styrelsen har även andra uppgifter som att föra aktiebok (ABL 5:7) och kan få ytterligare anvisning från aktieägaren (ABL 8:41).	Bolagskodens uppräkning är enligt regelns inte fullständig, vilket innebär att styrelsen ha andra uppgifter. Bolagskoden 3.2 stadgar att styrelsen har att godkänna VD:s sidouppdrag.
Uppdragets kärna	Beslutsfattande och kontroll	Styrning och utveckling
Uppdragstagarens roll	Att vara förvaltare och ställföreträdare	Att vara strateg och ”policy-maker”
Uppdragsmottagare	Aktieägare (och andra intressenter)	Företagsledningen (VD och ledningsgrupp)

 

(1) Se ytterligare om styrelsens arbetsuppgifter i Sevenius, Rätt Bolagsrätt 2020, Sanoma utbildning.

Det måste ifrågasättas den moderna bolagsstyrningens styrelseuppdrag egentligen legat på styrelseledamotens bord från början, bolagsrättsligt sett. Nuförtiden ses strategi och långsiktig affärsutveckling som en styrelsefråga, men det fanns en tid då det var en företagsledningsfråga.

Det personliga inslaget i det traditionella uppdraget är uppenbart. Det krävs en genuint otadlig människa som ytterst riskerar sin heder för att stå ansvar för beslut och slå vakt om kontroll. Att istället styra och utveckla bolaget kan skötas i flera olika rättsliga uppdragsformer, ex.vis anställning, samarbetspartnerskap eller konsultation.  Uppdragstagaren kan vara fysisk eller juridisk person. Säkerligen kan uppdraget i framtiden överlåtas till en ”AI-person” (vilken rättslig status nu denna kommer föräras). Oavsett vem som åtar sig detta uppdrag är det grundläggande ansvaret bestämt av uppdragsbeskrivningen. Uppdragstagaren blir utbytbar och leveransförmågan ersätter hedervärdheten.

Denna tanke signalerar att hedersuppdraget i sin yttersta förlängning handlar om en förmåga att känna skam; att det någonstans hos uppdragstagaren finns ett personligt obehag att stå bunden vid skampålen om eller när fel väl upptäcks. Uppdraget kan så bara ges till en bestämd fysisk person.

8. Mot en uppspjälkning av styrelseuppdraget

Skatterätten har så skrattat och brutit staven över allt som var lögn och sken i den moderna bolagsstyrningen, för att alludera Nils Ferlin.

Den rättsliga prövningen i HFD:s domar har satt ljuset på den svaga ihoptråcklingen av det moderna styrelseuppdraget. En del arbetsuppgifterna kräver personligt ansvar inför aktieägare och intressenter, andra delar av uppgifterna är form av raffinerad konsulttjänst till företagsledningen. Styrelseuppdraget spricker upp och blir till två distinkta uppdrag, där det ena kräver sin man eller kvinna och det andra kan utföras i olika former.

Förvisso instämmer jag i beskrivningarna av de negativa konsekvenserna av domen, se Professionaliseringen av styrelsearbete hotad.  Men samtidigt är det knappast tillrådligt att som föreslagits lagstifta för att försöka lappa över en rättslig dissonans som ligger djupt inom associationsrätten. Det torde inte vara oöverstigligt att hantera detta i organisation och avtal.

Följande punkter bör beaktas i vägen framåt för beskattning av styrelseuppdraget inom den moderna bolagsstyrning:

• Uppgift. Skilj på styrelsens bolagsrättsliga arbetsuppgifter i ABL och de ”utombolagsrättsliga” uppgifterna som bland annat beskrivs i bolagskoden (se ovan).
• Tid. I arbetsordningen preciseras hur och när olika frågor hanteras. Det finns redan ett etablerat så kallat styrelseår i många bolag med struktur på styrelsearbetet. ABL-styrelsefrågor (”uppgiften”) bör naturligen få prioritet för ledamöterna, men de utombolagsrättsliga frågorna (”uppdraget”) bör behandlas i enlighet med plan.
• Form. Utombolagsrättsliga arbetsuppgifter är inte per deifinition styrelsens och behöver därmed egentligen inte ens delegeras för att beslutas i annan form. Det är dock möjligt att styrelsen gripa frågorna och därefter formellt delegera dem till en rådgivande kommitté (advisory board) eller annan form av organ.
• Arvode. Arvodet är differentierat i beslutet av aktieägarna på bolagsstämman och olika för ledamöternas roll och deltagande i utskottsarbete. Arvodet för ABL-uppgiften bör kunna vara relativt standardiserat och förändras till exempelvis med PBB:ets utveckling. Det expanderade uppdraget skiljs ut och beslutas explicit.
• Avtal. I den mån det bolag som valt ledamoten skriver kontrakt med vederbörande och dennas enskilda styrelseserviceaktiebolag bör arrangemanget ses som ett enkelt bolag, preciserat till det specifika uppdraget och undertecknat av ledamoten i eget namn och ansvar, med aktiebolaget som deltagande bolagsman och leverantör av de administrativa tjänster i överenskommelsen.

Det blir svårt för verk och domstol att uthålligt fortsätta värna en presumtion när styrelseledamöter i huvudsak utfört uppgifter som ligger utanför och kontraktuellt skiljts från den bolagsrättsligt definierade styrelseuppgiften.  

Omslagsfoto från Unsplash, fotograf Christina.