Gräsrotsfinansiering hämtar sin kraft från det kollektiva; de många små kapitalinsatserna som tillsammans kan bli grundplåten till ett stort och framgångsrikt företag. Men redan i finansieringsformens linda mobiliseras juridiken för att bygga murar mellan företaget och flocken. Gräsrotsfinansieringen lär bli till vilken annan form av finansiering som helst, trots en utopisk förväntan om en ny omstörtande form av företagande.

I en gästpost från advokatbyrån Synch på svenska Fundedbymes blogg skisseras några alternativ för att hålla investerarna ”happy” men utan vederbörligt aktiebolagsrättsligt inflytande:

Den krassa juridiken

Det första förslaget till legalt upplägg är att istället för att investerarna direkt äger aktier i det rörelsedrivande bolaget så sker finansieringen i ett så kallat SPV-bolag (”special purpose vehicle” – ett begrepp associerat med Enron-skandalen). SPV-bolaget bedriver ingen rörelse utan har till enda verksamhetsföremål att äga aktier i rörelsebolaget.

SPV-bolagets aktier äger entreprenören tilsammans med investerarna. Fördelningen av makten är så att entreprenören har en kontrollerande rösträttsmajoritet och gräsrotsfinansiärerna äger en minoritet (investerarna har ingen kontroll över värderingen så maktfördelningen är upp till entreprenörens skön). I detta bolag sker styrning via normala de aktiebolagsrättsliga organen och formerna. Investerarna kan således inte räkna med att få något större inflytande i detta bolag så länge de inte tillsammans äger mer än 50 procent av rösterna.

Rörelsebolagets aktier äger entreprenören tillsammans med SPV-bolaget. Även här har entreprenören behållit rösträttsmajoriteten, men det är inte lika viktigt eftersom styrningen i bolaget i praktiken bestäms av ett vid finansieringen redan existerande aktieägaravtal mellan entreprenören och SPV-bolaget. Avtalet kringskär noga SPV-bolagets rättigheter till förmån för entreprenören. Avtalet kan inte heller omförhandlas eller sägas upp på grund av att entreprenören även har makten i SPV-bolaget. Investerarnas normala aktiebolagsrättsliga inflytande har således ersatts med ett betydligt mer begränsat avtalsrättsligt baserat inflytande.

I tillägg till detta upplägg kan finansieringen ske genom det välbekanta sättet att röstsvaga B-aktier emitteras till investerarna medan entreprenören behåller röststarka A-aktier. Denna struktur möjliggörs genom ABL 4:1-5. Dessa båda upplägg kan möjligen kombineras på ett sätt kom kan komma att likna det vanliga investmentsbolagsupplägget på aktiemarknaden som får extra hög utväxling av makt i förhållande till kapital (jämför min bok Praktisk bolagsstyrning, Bonnier utbildning, 2010).

Budskapet är uppenbart det gamla bekanta:

”Vi tar gärna dina pengar, men du får inget att säga till om.”

Ett nytt skönt aktiebolag

I en alternativ, måhända utopisk värld, utan ovan redovisade professionella krasshet skulle istället gräsrotsfinansiering kunna bli en god kraft i aktiebolagsrätten. Aktiebolagsrätten lider nämligen i grunden av vad man kan kalla ett demokratiskt underskott – ofta felaktigt beskrivet som ett free rider-problem. Med rätt inställning och utveckling skulle gräsrotsfinansieringen kunna gjuta ny energi i en förstenad reglering.

Gräsrotsfinansieringen har en icke tidigare skådad möjlighet att bjuda in investerarna till medinflytande i aktiebolagets förvaltning på ett revolutionerande sätt! Finansieringsformens grund är internet och de många entusiastiska investerarna. Det torde därmed inte vara långsökt att se aktieägarna som en resurs och inte som ett hot.

Genom att utveckla ett genomtänkt IT-stöd för nätbaserade bolagstämmor för mindre aktiebolag med många aktieägare kan investerarnas kunskap, entusiasm och kapital kanaliseras till en ny inkluderande aktiebolagsrättslig förvaltningsform. Samtidigt skulle bolagsstämmor online frigöra mycket av den tid och kraft som läggs ned i samband med fysiska bolagsstämmor; energi som kan användas till mer produktiva aktiviteter både hos bolag och investerare. Det vore en mycket spännande utveckling som skulle sätta rättmätig press på börsbolagens ineffektiva och arkaiska sätt att hantera bolagstämmor och aktieägares inflytande.

Bolagstämmor online har förstås sin egen uppsättning av aktiebolagsrättsliga problem att hantera, bl.a. ABL:s regler om ort, närvaro, biträde, identifikation, röstning, offentlighet med mera. Förvisso kräver sådana problem bättre teknikanpassad lagstiftning, men i stor utsträckning finns redan tekniska lösningar på problemen.

En internetbaserad plattform för bolagstämmor vore ett bra affärsförslag för nästa gräsrotsfinansiering!