Crowdfunding (gräsrotsfinansiering ”GF”, även folkfinansiering eller flockfinansiering) kan både hjälpa och stjälpa Europas nyföretagande och innovationstakt. I en konsultation från EU-kommissionen (Crowdfunding in the EU – Exploring the added value of potential EU action http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2013/crowdfunding/index_en.htm) och informationsförfrågan med slutdatum 31 December 2013 tar man upp GF-frågan.

Definitionerna av GF växlar. Som ett nytt fenomen har det inte funnit sina former utan existerar i med en mängd olika variationer. Några kända exempel är amerikanska www.kickstarter.com, australiensiska www.assob.com.au och svenska www.fundedbyme.com. Som vid många andra nya fenomen är dock intet nytt under solen. Egentligen bygger GF på kända former av samla in resurser för att finansiera projekt, t.ex. donationer, sponsring, förköp, lån och aktieemissioner. Det nya elementet är istället internet. Genom en internetplattform kommer projektskapare i direkt kontakt med kapitalägare. GF bygger på att många små investerare är intresserade av att se ett projekt förverkligas. För projektskaparen är det ett sätt att få resurser och engagemang från en vid samling potentiella kunder och intressenter så att projektet kan genomföras.

EU-kommissionens intresse för GE ligger i att fenomenet kan bidra till att stödja tillväxt och jobbskapande i Europa. Det finns ett finansiellt gap mellan nyföretagandets finansieringsmöjligheter (”family, friends and fools”) och etablerade finansieringskällor i samhället. Det är notoriskt svårt för små och nystartade företag att få kapital till sin affärsutveckling och verksamheten. GF kan vara ett viktigt verktyg för att överbrygga svårigheterna mellan uppstart och etablering av företag.

Riskerna i GF är dock stora. Först och främst är risken för olika typer av bedrägerier och falsk marknadsföring samt behandling av penningöverföringar. I de fall GF inbegriper aktieemissioner uppstår ytterligare risker inom bland annat värdering, besiktning, styrning, utspädning och avyttring. Det är klassiska frågor om investerarskydd med den extra kryddan av oerfarna entreprenörer och oerfarna investerare.
Kommissionens konsultation pekar förvisso på några centrala direktiv som tillämpliga på GF, bland andra E-handelsdirektivet och Penningtvättsdirektivet.

Men den svåra frågan är om EU behöver agera för att underlätta GF:s tillgång till den europeiska finansiella marknaden. Genom Prospektdirektivet och MiFID finns vissa regler och undantag som kan påverka GF:s rättsliga status och expansion. Kommissionen har ett val mellan att använda mjuka medel för att öka kunskap och informera om GF så att finansieringsformen kan nå sin fulla potential eller att förekomma problem genom att implementera regler i den kommande revisionen av MiFID. I både USA har man infört viss reglering för att stödja och skydda framväxten av GF. Ska EU följa efter?

Risken är att för tidig eller för ingående reglering kväver GF i dess linda.  Gissningsvis behövs några större misslyckanden med GF innan det blir aktuellt med reglering. Tills dess gäller det för både plattformsägare, projektskapare och bidragsgivare att vara mycket försiktiga.