Regeringen och Folkhälsomyndigheten (FHM) har inför nya restriktioner från och med den 12 januari 2022 med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen Covid-19. Samtidigt är näringslivet på väg in säsongen för stora och små bolagsstämmor.

Formellt sker förändringar i förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 där regeringen beslutar kompletterande bestämmelser till lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

Med hänsyn till de nytillkomna restriktionerna och kopplat till att majoriteten av befolkningen vaccinerat sig samt etablering av en digital infrastruktur för vaccinationsbevis finns anledning att komplettera mina analyser och rekommendationer från 2020 (Covid-19 vs den svenska aktiebolagslagen).

Den tillfälliga lag för genomförande av bolagsstämmor har upphört gälla och kommer inte att förlängas. Läget är således att normal bolagsrätt gäller samtidigt som nya restriktioner införts och nya verktyg påbjuds. Här uppstår ett antal frågor:

1. Är de nya restriktionerna tillämpliga på bolagsstämmor?

Genom 11 § pandemilagen har regeringen fått utökade befogenheter att ingripa i även privata sammankomster. I förordningen har regeringen använt möjlighet och satt taket för privata sammankomster i lokaler för uthyrning sats till 50 personer.

FHM har dessutom hos regeringen hemställt om att sänka maximala deltagare antalet från 20 personer för privata sammankomster i uthyrningslokaler. Det är Länsstyrelselserna som utövar tillsyn över restriktionen.

Lagen kan användas till att införa begräsningar och vad gäller uthyrning av lokaler för privata sammankomster och tillställningar.

Det har dessutom FHM utfärdar föreskirifter och allmänna råd. Det krävs vaccinationsbevis om deltagarantalet är fler än 50 personer och dessutom ska det finnas minst ett 10 kvm utrymmer per person. Vaccinationsbeviset ska visas vid inpassage och kontrolleras av anordnaren. Med mässor avses inte själva lokalen utan det kommersiella innehållet att demonstrera och saluföra varor och tjänster. Det kan dock befaras att mässhallar kommer tillämpa gemensamma regler för all verksamhetet. Att har vaccinationsbevis för vissa uthyrningsändamål och inte för andra (beroende på typ av event) blir problematiskt för både personal och kunder.

De nya restriktionerna för privata sammankomster gäller alltså inte direkt aktiebolag som ska hålla bolagsstämma, men de uthyrare och anordnare av stämmor som aktiebolag normalt sett vänder sig till för att genomföra stämmorna är underkastade reglerna. Det är osannolikt att sådan företag och organisationer kommer att tillämpa andra regler och villkor för aktiebolagen bolagsstämmor. Indirekt kommer alltså aktiebolagen drabbas av restriktionerna när de ska genomföra sin lagstadgade skylidghet att hålla årsstämma.

2. Är vaccinationsbevis en bolagsrättslig ordningsfråga?

Genom Digg, myndigheten för digital förvaltning, har verifieringsverktyg för att kontrollera vaccinationsbevis som utfärdas av eHälsomyndigheten. Dokumenterade rutiner för kontroll av vaccinationsbevis ska tillämpas av arrangörer av offentliga sammankomster och tillställningar inomhus enligt av FHM (HSLF-FS 2021:87).

Aktieägare har en grundläggande rätt att delta på bolagsstämma (ABL 7:1 – 2). Aktieägare som är upptagna i aktieboken har rätt att närvara och delta. I avstämningsbolag är det en särskilt utskriven bolagstämmoaktiebok som visar ägarförhållanden och rösträttsregistreringar fyra bankdagar före stämman som visar vem som har rätt att delta. Ett aktiebolag kan dessutom kräva att aktieägare ska föranmäla sitt deltagande om det finns en sådan bestämmelse i bolagsordningen.

Upptagandet i aktieboken och eventuellt deltagarkort (bevis om föranmälan) är alltså de enda bolagsrättsliga kraven på legitimation för inträde på bolagsstämma.

Även andra än aktieägare kan släppas in eller stoppas på bolagsstämma. Frågor om närvaro ses vanligtvis som ordningsfrågor. En ordningsfråga på bolagstämmor är ett beslut som rör själva formerna för mötet och de praktiska förutsättningarna för att de deltagande ska kunna fatta sådana beslut. Det handlar till exempel utomståendes närvaro eller bild- och ljudupptagning på bolagsstämma. En ordningsfråga kan väckas utan att den varit aviserad i dagordningen och är därmed inte ett ärende. Närvaro av aktieägare och tillvaratagande av deras rättigheter på bolagsstämma är dock grundläggande delar av aktiebolagsrätten och kan inte vara en ordningsfråga. I princip kan inte ens en sjuk eller ”jobbig” aktieägare utestängas från stämman.

Mot bakgrund av aktiebolagslagens regler rörande aktieägarens rättigheter och bolagsstämmans former är det min uppfattning att ett aktiebolag inte kan påfordra vaccinationsbevis som för deltagande på bolagsstämma.

Vaccinationsbevis är inte bolagsrättslig legitimation. Det finns ingen bolagsrättslig möjlighet att hindra en aktieägare från att närvara på stämman även om hen inte uppvisar ett vaccinationsbevis. Det finns inte ens någon möjlighet att hindra en aktieägare som man känner till bär på smitta.

3. Vad är konsekvenserna av att stoppa aktieägare?

Ifall ett aktiebolag oavsett ovanstående skulle kontrollera vaccinationsbevis och stoppa aktieägare som inte är vaccinerade eller uppfyller andra förutsättningar för begränsad smittspridning uppstår frågan vilka bolagsrättsliga konsekvenser detta ger upphov till.

Stämmobeslut som inte tillkommit i behörig ordning eller på annat sätt strider mot aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen kan klandras. Rätten att klandra stämmobeslut tillkommer aktieägare, styrelsen, enskilda styrelseledamöter och den verkställande direktören. Klander ska väckas genom talan i allmän domstol inom tre månader från att besluten som fattas av stämman. Följden av klandertalan på grund av formella fel är vanligtvis att beslutet blir ogiltigt och måste tas om. Det kan även ge upphov till skadeståndsanspråk.

Beslut som är gravt felaktiga kan kan överklagas utan begränsning i tid. De utgör så kallade nulliteter. I ABL 7:51 räknas nullitetsfallen upp, bland annat att beslutet inte kan fattas ens av samtliga aktieägare eller avvikelser från kallelsereglerna. Att begära legitimation utöver de som regleras av aktiebolagslagen, antingen i kallelsen eller vid inpassage till stämman,

4. Så, vad gör vi nu?

Sammanfattningsvis så är situationen alltså följande:
1. Arrangörer av bolagsstämmor kommer troligtvis att kräva att vaccinationsbevis används av kunderna för arrangemanget och deltagarnas närvaro.
2. Aktiebolagslagen godkänner inte vaccinationsbevis som legitimation för aktieägarnas deltagande i bolagsstämman. Konsekvenserna av att stoppa aktieägare på sådan gund leder till att stämmobesluten blir ogiltiga och kan klandras utan tidsbegränsning.

Jag har tidigare beskrivit hur stämmor kan genomföras i enlighet med aktiebolagslagen utan de nu slopade lättnadsreglerna, men med hänsyn till den fortsatta smittspridningen i samhället. Se bland annat Covid-19 vs den svenska aktiebolagslagen.

I korthet är uppmaningen:

• Använd om möjligt per capsulam-beslut.
• Skjut upp årsstämman genom att utnyttja lagens tidsfrist om 6 månader. 
• Begränsa stämmans omfattning till endast nödvändiga beslut och skjut upp andra beslut till en senare extrastämma. 
• Hjälp aktieägarna att ta eget ansvar och begränsa sin närvaro med fullmakter. 
• Utnyttja teknik för kommunikation och utsändning.
• Poströstning och hybridstämmor kräver eftertanke kring likabehandling av aktieägarna.  

Omslagsbild: Sentidos Humanos (Unsplash).