Month: november 2015

Dags att stycka upp aktiebolagslagen

Standard

Tidigare blogginlägg i början av oktober om behovet av att klyva ABL i två eller tre delar väckte upp en smärre debatt mellan mig och adjungerad professor Carl Svernlöv på Twitter. Nu får debatten en fortsättning i ett nytt forum.

ABL tweets

Carl förordar redaktionella ändringar med tydliga avdelningar för bolagskategorierna i varje kapitel av aktiebolagslagen. Jag tror mer på en rejäl uppspjälkning i separata lagar där det åtminstone finns en ”SMABL” för mindre och medelstora privata aktiebolag och en ”PIABL” för större aktiebolag av publikt intresse. Eventuellt med en ”GFABL” för gräsrotsfinansierade aktiebolag, vilka är privata aktiebolag som sprider sina aktier till allmänheten, som en extra krydda.

FAR:s ordförande Dan Brännström tog debatten till en ny nivå genom att föreslå att debatten förs via tidningen Balans. Så här är en nyskriven debattartikel i Balans.

Delta gärna i debatten!

Bolagskoden Anno 2015

Standard

Kollegiet för svensk bolagsstyrning har den 1 november implementerat den nya bolagskod som aviserades tidigare i år. Se min kommentar i Lexnova här.

Förändringarna är sparsmakade och fler förändringar av bolagskoden kommer 2016 för att inkludera en rad EU-direktiv i varadande. Men intressant nyordning rör själva definitionen av vad bolagsstyrning egentligen syftar till. Kollegiet har nu formulerat ändamålet som följer:

”God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag för aktieägarna sköts hållbart,
ansvarsfullt och så effektivt som möjligt”

Förvisso är aktieägarna fortfarande i fokus, men ordet effektivt har fått sällskap av hållbart och ansvarsfullt. Även om beskrivningen är till intet förpliktande – som en enda mening i inledningen till en dispositiv självreglering – öppnar den ändå något för en ny riktning för svensk bolagsstyrning. Kollegiet har förvisso uttalat att det egentligen inte innebär någonting nytt utan bara en mer precis beskrivning av bolagsorganens kontinuerliga ansvar. Men trots den nedtonade paketeringen finns kanske embryot till det som komma skall. Att tydligt understryka samhällsperspektivet i ett av de mest övergripande regelverken kan lägga grunden för ett framtida paradigmskifte för svenska aktiebolag som jag tidigare diskuterat här.