Time waits for no one…

Standard

…and it won’t wait for the Nordic Corporate Governance Model.

I fredags överlämnande Styrelseakademien tillsammans med sina finska och danska motsvarigheter over ett upprop, ”Call for action”, till EU:s representanter vid en halvdagseminarium på Handelhögskolan i Stockholm.

Modellen beskrivs av StyrelseAkademiens ordförande Lars-Erik Forsgårdh på följande sätt ”Starka ägare som utser kompetenta styrelser som matchar företagsledningen har gjort Norden till en ekonomisk vinnare och det vill vi värna. I vår nordiska bolagsstyrningsmodell är roller och ansvar hos ägare, styrelse och ledning tydliga och blandas inte samman.” Det är något ironiskt att betoningen på starka aktieägare kommer från Aktiespararnas före detta VD som länge dragit lans för minoritetsaktieägarna rätt mot just kontrollerande aktieägare.

Tyvärr är det ingen konkret fråga som är i fokus utan oppositionens utgår från en allmän observation om ”favorisering” av de stora medlemsländernas BOSmodeller. Som exempel tar man det redan tagna s.k. revisorspaketet, som nu ligger för utredning och implementering i svensk rätt. Men den fråga som nu ligger på EU-bordet nu är institutionella aktieägare och hur deras placeringshorisont påverkar BOS. Det är för sent att gråta över den spillda mjölken.

Därtill är inte mycket till fördelar/nackdelar-analys över diskussionen. Den senaste tidens utveckling av BOS, från den tidiga utvecklingen under 1990-talet till dagens bolagskoder verkar vara ha blivit en naturligt och positivt bidrag till nordisk BOS, men framtiden bör stå still. Referenserna till de enorma fördelarna för nordiska företag i form av accessen till den inre marknaden, de fria rörligheterna, lyser med sin frånvaro.

Det är talande att de nordiska ledamöterna talar engelska med varandra. En gemensam BOSmodell, men inget gemensamt språk?

Den bakomliggande problemställningen för svenskt näringsliv är att kontrollaktieägandet bygger på mycket liten kapitalbas. Förvaltarna av den svenska basindustrin och sekelskiftesinnovationerna har tillåtits vara kapitalets fripassagerare. Detta har troligen varit gynnsamt även för samhället med bland annat en arbetstillfällen baserade på en stark internationell expansion som facit. Nu har tiden sprungit ifrån denna modell, kapital är som alla vet extremt lättrörligt. Det finns ingen anledning investera i en marknad för citroner; delar av aktieinvesteringar exproprieras. Modellen är inte robust utan har gång efter annan mer än villigt valt bort långsiktighet för realiserad avkastning i form av utländska uppköp utan hänsyn till minoritetaktieägare och arbetstillfällen.

Juridiken är kärnan i den nordiska BOSmodellen. Juridiken är inte längre en nationell angelägenhet utan en europisk och internationell. Att gå bakåt mot en mer isolerad värld är inte längre en möjlighet. Inte ens ett utträde ur EU innebär ett reverserat förlopp. Välj att vara relevant, eller begråt det ogina ödet (gärna i tysthet).

“Time waits for no one, and it won’t wait for you”

(Rolling Stones – hyfsat relevant i en extremt obeständig bransch I 50 år)

AKTIEBOKEN SOM KIOSKVÄLTARE

Standard

Aktieboken. En bortglömd klassiker i de flesta onoterade bolag. Alla säger sig veta vad den handlar om, men ingen har egentligen läst den. Då och då blir den allas favoritlektyr och lusläses av bolagsledning, aktieägare, pretendenter och rättsvårdande myndigheter – till exempel vid företagsförvärv. Några domslut under senare tid visar aktieboken som kioskvältare.

En snabb rekapitulation: Aktiebokens syfte är att ligga till grund för utövandet av aktieägarens rättigheter gentemot bolaget och ge bolaget, aktieägare och andra underlag för att bedöma ägarförhållandena i bolaget.

  • Aktieboken innehåller uppgifter om aktier och aktieägare (ABL 5:1)
  • Styrelsen är ansvarig för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig (ABL 5:7)
  • Om någon visar upp ett aktiebrev eller på annat sätt styrker sitt förvärv ska styrelsen genast föra in denne som aktieägare i aktieboken (ABL 5:9)
  • Aktieboken ska hållas tillgänglig för alla (ABL 5:10)

I Kammarrätten i Sundsvalls mål 1102-14 (dom 28 maj 2014) var de passionerade läsarna Bolagsverket, en minoritetsaktieägare och en majoritetsaktieägare. Situationen var att en minoritetsaktieägare, ett namnkunnigt riskkapitalbolag, kallat till extra bolagsstämma med hjälp av Bolagsverket under hänvisning till ABL 7:13. Vid tidpunkten för begäran var dock inte minoritetsaktieägaren registrerad som aktieägare i aktieboken, trots att man tidigare varit det. Bolaget hade avfört aktieägaren från aktieboken under förevändning att aktierna överlåtits och varit under hembudsförfarande. Under tiden fann ingen registrerade innehavare av de ifrågavarande aktierna. Bolagsverket hävdade att det ur rättstillämpningssynpunkt, bl.a. minoritetsskyddsintresset, är av stor vikt att de får grunda sitt beslut inte bara på formella förutsättningar utan även på andra relevanta fakta i målet. Men rätten konstaterade att det inte räcker att vara civilrättslig ägare till aktierna. Utan att vara införd i aktieboken kan aktieägaren inte utöva rättigheter mot bolaget.

I Svea hovrätts mål T11273-13 (dom 18 mars 2014) vad de uppslukade läsarna en säljare och köpare vid två aktieöverlåtelser som inte blivit införda i aktieboken. Säljaren, som också var grundare och styrelseledamot, hade inte uppdaterat aktieboken trots köparens begäran. Köparen ville häva köpet med en talan om köprättsligt dröjsmål; skada uppkom enligt köparen på grund av att denne gått miste om möjlighet till vidareförsäljning. Säljaren hävdade att köparen, trots förfrågan, inte identifierat den person som skulle införas i aktieboken. Eftersom det fanns tillräckliga och kompletterande uppgifter kring köparens identitet ansåg både tingsrätt och hovrätt att underlåtenheten rörande införing i aktieboken låg säljaren till last i sin roll som styrelseledamot. Säljaren hade anfört både att han inte varit ledamot vid tillfället och att han delegerat uppgiften till bolagets VD, men båda invändningarna underkändes. Däremot ansåg domstolen att någon skada inte styrkts eftersom köparen inte varit rättsligt förhindrad att sälja aktierna vidare.

I Kammarrätten i Sundsvalls mål 3032-13 (dom 23 januari 2014) var de försjunkna läsarna tre dödsbodelägare, en änka och två barn till en företagare som lämnat efter sig ett känt kakföretag. Efter dödsfallet avsattes änkan ur styrelsen vid en extra bolagsstämma. Men vid en partiell bodelning kom änkan att tillskiftas, med samtligas godkännande, en aktiepost och sedermera att inskrivas i aktieboken. Änkan som minoritetsaktieägare påkallade extra bolagsstämma. Efter detta meddelar bolaget via bud de två barnen (som även utgjorde bolagets styrelse) att aktierna med hembud övergått till änkan. Barnen meddelade i sin tur bolaget att man hade för avsikt att lösa in aktierna. Domstolen fann att frågan skulle avgöras enbart på formella grunder, dvs. beslutsmyndigheten (vid denna tidpunkt länsstyrelsen) ska utgå från aktiebokens uppgifter vid tillfället. Den extra bolagsstämman skulle således genomföras eftersom änkan var inskriven i aktieboken.

Fallen visar att domstolarna läser aktieboken efter den exakta ordalydelsen. Även om det finns ovedersägliga fakta som talar för att aktieboken är bristfällig eller felaktig ska Bolagsverket utgå från den. Den formella synen har säkerligen att göra med att det ska vara enkelt för myndigheten att läsa aktieboken, men också att aktieboken förs under straffansvar (ABL 30:1). Det finns således kraftiga sanktioner mot falsarier, som även inkluderar skadeståndstalan mot styrelsen (ABL 29:1).

I den senaste aktiebolagsutredningen (SOU 2009:34 Förenklingar i aktiebolagslagen m.m.) samt tidigare utredningar diskuteras en förändrad funktion för aktieboken. I samband med det återkommande förslaget att avskaffa aktiebrev ska aktieboken få en rättsgrundande funktion även mellan för bolaget utomstående personer, såsom aktieägare och pretenderande aktieägare. En anteckning i aktieboken skulle då få ännu större betydelse än idag. Och uppgiften att föra och uppdatera aktieboken blir oumbärlig, inte bara bolagsrättsligt men även köprättsligt. Styrelsens roll i aktieägarfrågor blir i så fall mycket känslig. Förslaget har dock inte kommit med i propositionen (prop. 2013/14:86); regeringen anser att tiden för avskaffande av aktiebrev är inte mogen. En bra ordning kan tyckas efter att ha tagit del av de tre rättsfallen. Att skriva aktiebok ska inte behöva vara mer laddat än vad det redan är.

Läget är därmed som tidigare. Aktiebrevet visar aktieägarens legitimation sakrättsligt. Aktiebokens visar endast aktieägarens legitimation gentemot bolaget. Men principen från rättsfallen är att aktieboken ska läsas, inte tolkas.

I strävan efter jämnhet

Standard

Plötsligt händer det! Kollegiet för svensk bolagsstyrning får tummen ur och börjar lägga någon mening bakom bolagskodens lokution ”jämn könsfördelning ska eftersträvas”. Trots att nyheten måste ses mot bakgrund av senare tids politiska utspel och ett potentiellt regeringsskifte kan den möjligen ses som ett järtecken inom svensk bolagsstyrning.

Från att ha varit en fristående regel i det ursprungliga kodförslaget från 2004 (SOU 2004:46) underordnades frågan om könsmässig fördelning i börsbolagens styrelser den allmänna mångsidighetskatalog som ska prägla en börsbolagsstyrelse. Regeln SBK 4.1 lyder nu ”Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas.”

Bakgrunden till regeln var då som nu debatten om snedrekrytering i näringslivet, i synnerhet frågan om kön. En tarvlig debatt som falskeligen ställer frågan om kön i motsats till frågan om kompetens. Regelns utformning var ett klent försök att begrava frågan inför hotande lagstiftning; efter norsk förlaga kom också ett lagförslag 2006. Med införandet av regeln kunde näringslivet peka på existensen av en norm men dess placering och utformning visade med önskvärd tydlighet att det inte fanns någon substans. Det vaga verbet ”eftersträva” används till exempel inte på något annat ställe i bolagskoden. SBK inte behöver ju uttrycka intentioner eftersom hela regelverket är dispositivt, det lyder under principen följ-eller-förklara (antingen följer företag de stadgade reglerna eller så förklarar man i sin bolagsstyrningsrapport vad man gjort istället). Även från ett objektivt perspektiv måste formuleringen ”jämn könsfördelning ska eftersträvas” kritiseras för att vara svag intill obetydlighet. Som norm är den uppenbart otillräcklig: att misslyckas med att ”eftersträva” något måste anses mycket svårt och endast täcka in uppenbara missförhållanden av närmast brottslig karaktär. Tekniskt sett hade det varit lämpligare att inordna aspekten kön i den mångsidighetskatalog som ska prägla bolagsstyrelsen enligt första meningen i SBK 4.1. Det hade i så fall inneburit att könsfördelningen inte i varje situation behöver var ”jämn” utan att båda kön ska finnas representerade på ett sätt som motsvarar ett ändamålsenligt företagande – tolkat som förtroendeskapande ändamålsenlighet.

Nu vill Kollegiet alltså skärpa den gällande regeln så att valberedningarna åläggs (1) analysera styrelsens utvärdering – som görs av styrelsen själv – också i perspektivet jämn könsfördelning, (2) i förslag till styrelseval tydligt motivera sina överväganden mot bakgrund av SBK 4.1 och (3) vid stämman särskilt redovisa hur den arbetat för att eftersträva en jämn könsfördelning. På det sättet accentueras frågan om jämn könsfördelning som en fråga för aktieägarna och bolagsstämman. De skärpta reglerna ingår i en trepunktsplan som även inkluderar förtydligade principer för svensk BOS och stödjande aktiviteter från Kollegiets sida.

Målet är att börsbolagens styrelser år 2020 når en betydligt jämnare könsfördelning. Kollegiet konstaterar att utvecklingen går för långsamt och att många valberedningar inte lever upp till bolagskodens krav att förklara sin eftersträvan. Man vill att utvecklingen påskyndas mot ca 40 procents andel för det minst företrädda könet sammantaget i styrelserna. Förändringarna i bolagskoden kommer först träda i kraft med andra ändringar som är under utredning. Ikraftträdande utlovas dock 1 januari 2015.

Matematisk framstå 40% jämställdhet är ett ganska ambitiöst mål. Eftersom 50% är maximalt – väger det över rör vi oss mot en ojämnare fördelning igen. Eftersläpare kan således egentligen inte leva på förhoppningen att andra överträffar målet. Det innebär att 40% jämställdhet är 80% av teoretiskt möjligt maximum, vilket visar att det är en mycket genomgripande åtgärd. Att leda in regeln mot fasta andelar inför den stelbenthet som kvoteringsskeptikerna förfasas, istället för att underordna könsfördelning företagets verksamhet, utveckling etc. Å andra sidan skapar procentandelarna den tydliga mätbarhet som krävs efter åratal av tomma ord. Samtidigt finns det inte några sanktioner att tala om beträffande bolagskoden. Den enda kännbara sanktion som lurar i vassen är lagstiftning. Om Kollegiets förtydliganden av regeln är tillräckliga återstår att se.

Lappkastet från Kollegiet pockar på en allmän reflektion rörande svensk BOS och Kollegiets roll. Det är ett avsteg från det normala tonläget från näringslivet där det med emfas hävdas att Sverige redan har världens bästa bolagsstyrning och inget behöver förändras. Tvärtom brukar varje ångström av utveckling påstås kunna omkullkasta hela BOS-modellen och leda landet rakt in i ragnarök.

Mot bakgrund av sådan tendentiös diskurs är Kollegiets fräschör i en aktuell fråga dubbelt välkommen. Den nya ordföranden Arne Karlsson (sedan 1 januari 2014) inleder med andra ord starkt – låt vara att det inte är särdeles svårt att överträffa föregångaren ifråga om progressivitet. Även för cynikern som håller fast vid att Kollegiets enda uppdrag är att mota lagstiftnings-Olle i grind är det viktigt med detta initiativ. Ordföranden säger i pressmeddelandet ”Detta är ett gemensamt ansvar för att visa att självregleringen är effektiv.” För oss mer optimistiskt lagda kan händelsen förhoppningsfullt tolkas som Kollegiet ändå kan bli en tydlig och positiv kraft för progressiv utveckling av svensk bolagsstyrning.

FOTNOT: Av Kollegiets 12 ordinarie ledamöter samt 1 adjungerad och 1 sakkunnig är 4 kvinnor. Det innebär att det underrepresenterade könet i Kollegiet uppgår till 33 procent – eller 29 procent om man vill räkna in samtliga. Under de nästan 10 år Kollegiet existerat har hittills vare sig ordförande eller verkställande ledamot varit kvinna.