Gräsrotsfinansiering (crowdfunding) har kallats en juridisk katastrof i vardande. Men den ses också som räddningen för nyföretagande och jobbskapande en post-globalfinanskrisvärld. Min senaste artikel i Lexnova ger en snabb probleminventering och utblick mot kommande internationell reglering av gräsrotsfinansiering.
GF har under ett par år varit på den amerikanska lagstiftarens radar för att understödja entreprenörskap och jobbskapande. Redan den 5 april 2012 undertecknade president Obama ”Jumpstart our business startups Act” (JOBS Act). Men SEC har dragit benen efter sig för att utveckla de nödvändiga detaljerna. Inte förrän i dagarna (3 feb) var man färdig med sin externa frågerunda kring eventuella kommande regler.
JOBS Act är inriktad på att göra det lättare för nystartade och små företag att skaffa kapital. Med erfarenheter från den stora börskraschen 1929 är de amerikanska värdepapperslagarna bl.a. inriktade på att säkerställa relevant information om emittenter kommer till investerares kännedom och sätt att motarbeta felaktig samt bristfällig information samt bedrägerier. Två delar är registrering av emittenter och informationskrav för värdepapper. Kraven upplevs för tunga för nystartade och snabbväxande småföretag. Den nya JOBS Act fokuserar på att förenkla kraven så att mindre företag kan vända sig till en bredare allmänhet för att ”resa kapital”.
I GF-sammanhang är det framförallt Titel III av JOBS Act som är av intresse. Titeln har undertiteln ”Capital Raising Online While Deterring Fraud and Unethical Non-Disclosure”. Generellt sett drar dessa akronymer, som förvisso är fyndiga, ned intrycket av seriös lagstiftning. Titel III är utformad som ett nytt undantag från den ordinarie registeringen av värdepapper och emissionsinformation, genom att införa regeln Section 4 (a) (6). Den nya regeln gäller endast om följande kriterier är uppfyllda:
Det gäller relativt strikta krav för GF-portal. Portalerna får inte erbjuda rådgivning, inhämta sälj- eller köpbud, betala för bud eller ha incitament baserat på handel, kontrollera investeringsfonder eller andra aktiviteter som bestäms av SEC. Portalerna är skyldiga att lämna information om risker och utbilda sina investerare om förutsättningarna för att satsa pengar i GF-projekt. Portalerna är även ansvariga för att göra en begränsad besiktning av de projekt man släpper fram.
GF-regleringen ställer därutöver krav på informationsgivning rörande projekten. Emittenterna måste lämna information om:
• Namn, juridisk form, adress, webbsida
• Namn på styrelseledamöter och ledningspersoner samt ägare till mer än 20% av aktierna.
• Beskrivning av verksamheten och den förväntade affärsplanen
• Beskrivning av den emittentens finansiella situation
• Beskrivning av vad investerat kapital ska användas till
• Målbeloppet för kapitalanskaffningen, sluttid för anskaffningen och kontinuerliga uppdateringar av utvecklingen
• Priset för andelarna och metoden för prisets beräknande
• Beskrivning av ägar- och kapitalstrukturen
Crowdfund Act kräver i många delar kvalificering och normer från SEC. SEC har visat sig senfärdiga i att arbeta fram de nödvändiga detaljerna men kom i november 2013 med ett nära 600-sidigt dokument för initiera denna process. Dokumentet är utformat som ett förslag till regelverk. Även om de amerikanska normgivarna ligger före övriga världen i regleringen av GF ligger man ändå sent i förhållande till teknikutvecklingen och affärsmodellerna. Denna eftersläpning helt säkert att innebära problem för GF:s olika aktörer. Aktiebaserad GF kommer ännu en tid befinna sig i ett legalt ingemansland på båda sidor av Atlanten.
Crowdfunding (gräsrotsfinansiering ”GF”, även folkfinansiering eller flockfinansiering) kan både hjälpa och stjälpa Europas nyföretagande och innovationstakt. I en konsultation från EU-kommissionen (Crowdfunding in the EU – Exploring the added value of potential EU action http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2013/crowdfunding/index_en.htm) och informationsförfrågan med slutdatum 31 December 2013 tar man upp GF-frågan.
Definitionerna av GF växlar. Som ett nytt fenomen har det inte funnit sina former utan existerar i med en mängd olika variationer. Några kända exempel är amerikanska www.kickstarter.com, australiensiska www.assob.com.au och svenska www.fundedbyme.com. Som vid många andra nya fenomen är dock intet nytt under solen. Egentligen bygger GF på kända former av samla in resurser för att finansiera projekt, t.ex. donationer, sponsring, förköp, lån och aktieemissioner. Det nya elementet är istället internet. Genom en internetplattform kommer projektskapare i direkt kontakt med kapitalägare. GF bygger på att många små investerare är intresserade av att se ett projekt förverkligas. För projektskaparen är det ett sätt att få resurser och engagemang från en vid samling potentiella kunder och intressenter så att projektet kan genomföras.
EU-kommissionens intresse för GE ligger i att fenomenet kan bidra till att stödja tillväxt och jobbskapande i Europa. Det finns ett finansiellt gap mellan nyföretagandets finansieringsmöjligheter (”family, friends and fools”) och etablerade finansieringskällor i samhället. Det är notoriskt svårt för små och nystartade företag att få kapital till sin affärsutveckling och verksamheten. GF kan vara ett viktigt verktyg för att överbrygga svårigheterna mellan uppstart och etablering av företag.
Riskerna i GF är dock stora. Först och främst är risken för olika typer av bedrägerier och falsk marknadsföring samt behandling av penningöverföringar. I de fall GF inbegriper aktieemissioner uppstår ytterligare risker inom bland annat värdering, besiktning, styrning, utspädning och avyttring. Det är klassiska frågor om investerarskydd med den extra kryddan av oerfarna entreprenörer och oerfarna investerare.
Kommissionens konsultation pekar förvisso på några centrala direktiv som tillämpliga på GF, bland andra E-handelsdirektivet och Penningtvättsdirektivet.
Men den svåra frågan är om EU behöver agera för att underlätta GF:s tillgång till den europeiska finansiella marknaden. Genom Prospektdirektivet och MiFID finns vissa regler och undantag som kan påverka GF:s rättsliga status och expansion. Kommissionen har ett val mellan att använda mjuka medel för att öka kunskap och informera om GF så att finansieringsformen kan nå sin fulla potential eller att förekomma problem genom att implementera regler i den kommande revisionen av MiFID. I både USA har man infört viss reglering för att stödja och skydda framväxten av GF. Ska EU följa efter?
Risken är att för tidig eller för ingående reglering kväver GF i dess linda. Gissningsvis behövs några större misslyckanden med GF innan det blir aktuellt med reglering. Tills dess gäller det för både plattformsägare, projektskapare och bidragsgivare att vara mycket försiktiga.